– De sociala kostnaderna för alkoholrelaterade skador i unionen är lika stora som EU:s budget, drygt 155 miljarder euro. Det är en enorm summa och vittnar om ett oerhört lidande, framför allt bland barn som växer upp med alkoholiserade föräldrar, säger Ewa-May Karlsson, ledamot i kommittén och gruppledare i Västerbottens läns landsting, till Drugnews.

Hon tvingades balansera strategi-rapporten för att få med representanter för såväl vinproducerande länder, sprit- och ölländer och länder som mer lyfter folkhälsoaspekter med drycken.

– Det var knepigt, men jag är glad att rapporten kunde antas i plenum i torsdags. Den kan bli stöd för EU-parlamentet och ministerrådet som vill ha en ny alkoholstrategi, men kommissionen har stretat emot, säger hon.

Hälsokommissionären Vytenis Andriukaitis från Litauen tycker det räcker med en strategi om kroniska icke-smittsamma sjukdomar, där även tobak, kost och fysisk inaktivitet med mera ingår. Men kritikerna anser inte det räcker då alkoholproblem även måste förebyggas.

Europa har världens högsta alkoholkonsumtion och över 120 000 européer dör årligen i relaterade sjukdomar och olyckor. Missbruket är ledande riskfaktor för ohälsa och för tidig död och drabbar särskilt unga människor.

EU:s regionkommitté (med 345 lokala och regionala ledamöter, varav tolv svenskar) ansluter sig nu till flera av de rekommendationer som såväl parlamentet som ministerrådet och frivilligorganisationer vill ska finnas med i en ny alkoholstrategi:
Tuffare regler vad gäller marknadsföring, även på sociala medier, och förbud rikta reklam mot barn och unga. Varningsmärkning på flaskor (för exempelvis dricka vid graviditet, för unga och vid bilkörning), främja alkolås för minska dödsfall på vägarna, öka informationskampanjer i skolor, agera mot mycket billig alkohol.

Men även fasa ut industrins ”självreglering” mot alkoholskador, istället för skarpa lagar. Ewa-May Karlsson tycker inte självreglering är bra verktyg för att minska problemen,

– I själva verket har alkoholpolitiken helt lämnats till medlemsstaterna, och ofta låter de dryckesindustrin att övervaka och reglera själv. Det kan inte få fortsätta, eftersom skadorna är enorma och – i vissa avseenden – växer. Mellan 5 och 9 miljoner barn i unionen lever i familjer där alkohol missbrukas, sade hon i talet i regionkommittén.

Hon vädjar i en debattartikel på Europaportalen också till svenska regeringen och parlamentarikerna att ligga på hårdare på EU-kommissionen för att få till stånd en ny alkoholstrategi med tydliga mål.

Anna Hedh (S) är EU-parlamentariker och har flera gånger ställt krav och frågor till hälsokommissionären om alkoholstrategin.

– Det händer inget. Jag får blaha-svar. Kommissionen vill inte ha en ny strategi om alkohol. Men det finns nu all anledning att gå på igen, säger hon till Drugnews.

En möjlig öppning är kanske när Estland från juli blir ordförandeland i EU. Landets regering uppger sig vilja prioritera insatser mot alkoholskador under sin period.