Med all sannolikhet kommer Donald Trump, att koncentrera sig på några frågor som varit avgörande i att han blev vald och sen strunta blankt i många andra. Förutom att sänka skatterna kommer han troligen att agera för att kasta ut papperslösa immigranter, begränsa aborträtten och upprätta handelshinder mot i första hand Kina och Mexiko. Rätt dramatiska förändringar i amerikansk politik som när det gäller handelshinder kommer att påverka hela världsekonomin negativt.

I decennier har det inte spelat så stor roll vem som varit president i USA när det gäller narkotikapolitik. Republikaner och demokrater har varit hyfsat eniga i att agera mot narkotikamissbruk och narkotikahandel. Skillnaden mellan exempelvis Bill Clinton och George W Bush var mest en fråga om nyanser.

Det var när Barack Obama flyttade in i Vita Huset som en dramatisk förändring ägde rum. Obama gjorde en sak av att göra ingenting i frågan.

Viktigast var att han inte agerade när några delstater legaliserade cannabis, trots att det var i strid med federal lagstiftning som alltid står över delstaternas lagar.

Detta är något helt nytt i USA:s sätt att se på narkotikapolitik. Nationen USA har förbundit sig att hålla narkotika förbjudet enligt de FN-konventioner man ratificerat samtidigt som flera delstater legaliserar cannabis och att en cannabisindustri – Big Marijuana – växer fram i rekordfart. Visserligen har detta pågått ända sedan mitten på 90-talet i den gråzon som stavas ”medical marijuana”, men det var folkomröstningarna 2012 i delstaterna Washington och Colorado som blev startpunkten för en helt annan politik än den som de två partierna tidigare varit i grunden överens om.

Kommer Trump att göra något för att ändra på politiken? Skulle Hillary ha gjort något, om hon vunnit. Svaret på båda frågorna är nej. Det finns idag – troligen – en majoritet bland amerikanerna till stöd för att fortsätta denna väg. 

Opinionsundersökningarna visar det, med reservation för att kvaliteten på dessa undersökningar är långt ifrån bra. Att utmana folkopinionen står inte högt på någon politikers agenda.

Inom det republikanska partiet finns givetvis starka konservativa strömningar där man är helt mot att legalisera cannabis eller annan narkotika. Några av de som försökte bli nominerade som presidentkandidater gav uttryck för det. Marco Rubio, den unge latino-senatorn från Florida, var en av de tydligaste. Samtidigt finns en urgammal konflikt i amerikansk politik som fått nytt liv under senare år, inte minst inom det republikanska partiet; om det är delstaterna eller Washington DC som ska bestämma. Den högerinriktade Tea Party-rörelsen är närmast hatiskt inställd till Washington och menar att delstaterna har rätt att göra det delstaterna vill göra.

Tea Party-folkets inställning har påverkat amerikansk debatt långt utanför de egna leden och exempelvis Jeb Bush, som många etablerade republikaner hoppades skulle bli den som tog strid om presidentposten med Hillary, gjorde klart att han visserligen var mot legalisering av marijuana/cannabis, men att han ansåg att detta är en sak för delstaterna att avgöra. USA befinner sig således i en situation där det avgörs på delstatsnivå huruvida landet ska följa de åtaganden man gjort mot övriga världen när det gäller narkotika.

Om det blir ännu fler delstater som legaliserar cannabis som en kommersiell produkt blir det förr eller senare en fråga om detta ska tillåtas på federal nivå. Då måste i så fall kongressen – senaten och representanthuset – ändra på de lagar som reglerar detta. Inte så troligt på kort sikt, av flera skäl. Ett är att USA då måste kliva av FN:s narkotikakonvention från 1961, där cannabis är reglerat, och det skulle försätta den amerikanska regeringen i en pinsam situation. För övrigt den situation Kanada rör sig mot i och med att man planerar legalisera cannabis. Detta följs naturligtvis med stort intresse av tjänstemän på State Department – USA:s UD.

Således: Det mesta talar för att dagens situation också är morgondagens situation. Big Marijuana kommer att öka sin omsättning väsentligt i och med att Kalifornien och några delstater till nu legaliserar. Vad detta får för konsekvenser på folkhälsa, trafiksäkerhet och annat vet vi i stora drag. Erfarenheterna från Colorado är ganska tydliga. Frågan är hur allmänna opinionen i USA låter sig påverkas av detta.

Har det betydelse för Sverige? Svar: Ja. USA är världens viktigaste land och det som sker där påverkar oss alla.

Dessutom är Sverige ett av få demokratiska länder i världen som driver en tydligt restriktiv narkotikapolitik innefattande att all hantering av narkotika, som inte har medicinska syften, beivras rättsligt. Gabriel Wikström har sagt att han vill ”göra ett omtag” med narkotikapolitiken.

Än så länge syns inte mycket av detta. Ödesfrågan är om vi ska restaurera den svenska modellen och den vägen få bukt med de problem vi har eller om vi ska ansluta oss till mängden och ge upp idén om att vi ska lägga oss i om folk väljer att konsumera narkotika, det vill säga omdefiniera problemet.

Tja, den som lever får se.