Jihadism, kriminell livsstil, narkotika – hänger de ihop?

En ny brittisk studie menar att det blivit vanligare senare år att rekrytera småkriminella i Europa som jihadkrigare. Och narkotikahandeln i vår del av världen kan bli del av finansiering av en ny typ av terrorism. Per Johansson har läst rapporten.


Flera av de terroristdåd som ägt rum i Europa under senare år har begåtts av personer med ett kriminellt förflutet. Detta går på tvärs med tidigare observationer om de som sprängt sig själva och andra i luften, där det istället handlat om socialt mer välanpassade individer, ofta ganska välutbildade.

I en helt ny rapport kan man läsa om detta fenomen, som blivit mycket vanligare under de senaste fem åren. Rapporten är publicerad av The International Centre for the Study of Radicalisation and Political Violence vid King’s College i London, förkortat ICSR. Rapporten publicerades 11 oktober i år med titeln Criminal Pasts, Terrorist Futures: European Jihadists and the New Crime-Terror Nexus (pdf-fil, 56 sidor)

Rapporten utgår från en databas där 79 personer finns registrerade. De har alla 1) rest eller försökt resa till ett krigsområde i egenskap av jihadister eller deltagit i terrorism i Europa, 2) haft ett kriminellt förflutet innan de drogs in i extremism och 3) dykt upp som jihadister efter 2011.

Författarna till rapporten konstaterar att i och med Islamiska Statens entré på arenan har kopplingen kriminalitet och terrorism blivit både synligare och vanligare.

Det är inte frågan om att kriminella gäng går ihop med terroristorganisationer men att man rör sig i samma miljöer och att IS rekryterar folk bland kriminella. Hur pass medveten denna rekryteringstaktik är vill inte författarna uttala sig om. Man nöjer sig med att konstatera att detta äger rum och att det är vanligt att de kriminella männen rekryteras i fängelse.

IS har stor nytta av att rekrytera folk med kriminellt förflutet eftersom de är vana vid våld och att begå brott som kan komma till nytta när det gäller att finansiera terrordåd. IS har inte åsikten att medlemmarna nödvändigtvis ska vara skolade i islam. En slogan som har använts i rekryteringssyfte lyder: ”Ibland kan de med den sämsta bakgrunden skapa den bästa framtiden”.

Bild ur rapporten hämtad från Facebbok
Bild ur rapporten hämtad från Facebook

Även de kriminella männen kan se stora fördelar med att gå in i terrorgruppen: Gruppen erbjuder styrka och makt, äventyr och adrenalin. Viktiga komponenter för ett liv i brottens värld. Därutöver kan jihadismen ge den brottsliga livsstilen en högre mening. Man begår brott inte bara för att få materiella fördelar utan för ”den goda saken” och gamla brott blir förlåtna i och med att man begår nya av osjälviska skäl.

IS har i väst, till skillnad från al-Qaida, ägnat sig åt mindre aktioner som inte kräver så omfattande planering och inte heller är så dyra att genomföra. Därför är de brott som de kriminella medlemmarna begår en betydande inkomstkälla. Terrordåden i Paris i november 2015, då 130 dödades och 350 skadades, kan ha kostat så lite som under 30 000 €.

ICSR-rapporten inleds med att berätta om Mesa Hodzic, en 25-årig dansk-bosnisk man som var narkotikalangare i Köpenhamn. Han blev konfronterad av två civilklädda poliser i Christiania i augusti i år varvid han drog upp en pistol och sköt båda poliserna och en privatperson som råkade befinna sig på platsen. Polisen spårade senare Hodzic och i samband med den skottlossning som då uppstod blev han ihjälskjuten. Ett par dagar senare kungjorde IS att Hodzic tillhörde dem och var ”en soldat i Kalifatets tjänst”.

Att det finns en koppling mellan narkotika och terrorism är inget nytt. Tidigare har denna koppling funnits i mycket hög grad i produktions- och distributionsleden.

Det nya som framkommer i ICSR-rapporten är att den småskaliga handeln av narkotika i vår del av världen också kan vara en del av att finansiera en ny typ av terrorism, anpassad till de hyfsat effektiva övervakningssystem som nu finns för att spåra terrorgruppernas penningtransaktioner.

ICSR-rapporten avslutas med en lista med rekommendationer på vad man kan göra för att bekämpa den här typen av terrorism. I den ganska långa listan ingår att bekämpa ”småbrott” såsom stöld, bedrägerier, olovlig försäljning cigaretter, parfymer, falska märkeskläder och – narkotikalangning. Allt i syfte att försvåra finansiering av terrorbrott.

Annonser