– Den som hittar lösningen på cancerns gåta, vill ju gärna sprida den. Om alla vuxna blir överens om att unga inte ska dricka alkohol, så blir det så, säger han ödmjuk till Drugnews.

Vi träffas efter en hans föreläsning i RNS-tält i Almedalen med rubriken ”Utrota ungdomsfylleriet och bli av med knarket på köpet”.

1999 utmärkte sig hans lilla hemkommun i Göteborgs norra skärgård, 12 500 invånare, med landets högsta berusningsstatistik bland tonåringar. Genom medveten opinionsbildning riktad till föräldrar, skolpersonal och beslutsfattare att få vuxna enas om att minderåriga inte ska dricka alkohol, så kunde utvecklingen vändas.

Tio år senare hade ungas fylleri halverats och var betydligt lägre genomsnittet i landet.
– Det är ju ganska enkelt egentligen. Om alla vuxna säger samma sak, så gör de unga så. Föräldrar får inte backa från sitt ansvar, utan har makten hemma. De behöver inte bli nykterister, utan vara tydliga mot barnen, säger han.

Han jämför med bilåkning. Det är ovanligt att 15-åringar kör bil, men vanligare att redlösa unga hittas på stan. Fast 18-årsgräns gäller för båda. Det beror på att föräldrar är tydliga med att deras barn inte får köra bil. Det borde självklart även gälla för alkohol, menar han.

Varje termin träffar förebyggarna föräldrar med barn på högstadiet och återrapporterar vad som hänt, redovisar enkäter och de vuxna får en samlad bild av drogläget i kommunen. I våras svarade bara fem barn i Öckerö att deras mor och far tillåter dem att dricka.

Om alla vuxna är överens har det även effekt på att färre tonåringar röker tobak eller använder narkotika, enligt de enkäter som Fransson gör i kommuner som använder modellen.

Idag ansvarar han för preventionsarbetet i fyra kommuner och stöttar 15 andra kommuner. Dessutom reser han runt och föreläser runt i landet. Han fick 2013 Blå Bandets Oskar Eklunds-pris för sina insatser.

Nu ska Öckerö-modellen studeras av oberoende forskare, vilket Fransson länge önskat. Malmö Högskola ska med start vid skolstarten i augusti under fyra år utvärdera metoden i de fyra skånska kommunerna Hörby, Osby, Skurup och Tomelilla. Och jämföra med fyra kontrollkommuner där metoden inte används.

– Jag ska utbilda personalen i Skåne, men inte själv möta föräldrarna. Forskarna har skojat om att vi ska se om metoden fungerar eller om det mest är en Håkan-effekt, säger han.

Förutom att undersöka inverkan på ungas drickande, så ska även andra eventuella effekter undersökas av modellen. På tobak, narkotika, våld, kriminalitet exempelvis. En professor i kriminologi är inkopplad.

Forskarna har fått medel av Folkhälsomyndigheten för förberedelseåret och söker anslag för resten. 2019 ska studien som finansieras vara klar. Då vet vi säkert hur modellen fungerar.

Fransson är själv pappa till fyra barn, aktiv på sociala medier och berättar om Öckerömodellen för alla han möter. Han uttrycker sig ibland drastiskt, som när han ifjol inför Valborg – en helg då flera gör alkoholdebut – i medier förslog att tonårsföräldrar borde ”låsa in sina barn” och fira hemma tillsammans.

Ungdomar dricker allt mindre i landet, det visar resultaten av CAN:s senaste preliminära undersökning om elevers drogvanor som presenterades i Visby. Från 80-90 procent för några decennier sidan till 40 procent idag av 15-16-åringar i nian har druckit alkohol senaste året.

Enligt Fransson är restriktiva föräldrar en bidragande orsak.
– Jag vill se en nollvision mot alkohol bland unga under 18 år. Då skulle nog även tobak och narkotika minska efter några år. Det skulle ge mindre skolk, bättre skolresultat, mindre skador och spara mänskligt lidande, beroende och samhällskostnader, säger Håkan Fransson, drogförebyggare från Öckerö.