Den nya samlade strategin för alkohol-, narkotika-, doping- och tobakspolitiken för åren 2016-2020 som regeringen tagit fram antogs av riksdagen i tisdags eftermiddag.  Några beskriver den som framgång med vision om ett narkotikafritt och dopingfritt samhälle, och anslutning till mål om ett rökfritt Sverige 2025.

Men på alkoholområdet, så ser flera en försvagning. Bland annat att sänkt totalkonsumtionen – som är grund för restriktiva politiken – inte finns med som tydligt övergripande mål.

– Det är inte bra. Totalkonsumtionsmodellen borde lyfts fram som indikator för att veta hur utvecklingen går. Strategin ska ju ange färdriktning och vara ett stöd, säger nykterhetbasen Johnny Mostacero till Drugnews.

• Men drickandet minskar väl både bland ungdomar och i hela befolkningen?
– Ja, det är oerhört glädjande att fler unga dricker mindre eller inte alls, men det gäller ju vara beredd om pendeln slår tillbaka.

– Även bra att införseln minskar och att konsumtionen bland vuxna gått ner några deciliter, men det är fortfarande betydlig högre än när vi gick med i EU. Bakom de siffrorna finns mycket elände, misshandelsbrott och många barn som far illa, säger han.

Han tycker flera politiker talar om restriktiv alkoholpolitik, men få vågar stiga fram och aktivt driva den. Han oroas över att regeringen inte svarat upp mot flera angrepp på alkoholpolitiken och monopolet.

Såsom distanshandel av alkohol, aggressiv marknadsföring, spritreklam i TV fast det är förbjudet, näthandel som kringgår lagen och inför nya produkter som ”alkoglass” står både tillsynsmyndigheter och regeringen handfallna för.

– En offensiv strategi bör hjälpa till att skjuta på positiva trender och tillsätta resurser för motverka de som hotar folkhälsan. Där kunde nya strategin varit bättre, säger Johnny Mostacero på IOGT-NTO.