BRYSSEL EU-invånare spenderar minst 24 miljarder euro på illegala droger varje år, enligt en ny rapport. Det gör det till en av kontinentens mest lönsamma område för organiserad kriminalitet. • Nya droger strömmar in.
Olaglig narkotika är ”big business” konstaterar Europol och EU:s narkotikaobservatorium ECNN i en rapport om narkotikamarknaden i Europa.
Enligt rapporten The 2016 EU Drug Markets Report (pdf-fil, 192 sidor), så lägger européer minst 222 miljarder kronor varje år på olagliga droger.
– Det finns två enkla drivkrafter bakom narkotikamarknaden i EU: vinst och makt, säger ECNN:s chef Alexis Goosdeel, i en kommentar.
I en analys så blir marknaden alltmer komplex och sammanlänkad till annan brottslighet och även terrorism och är ett stort hot mot EU:s inre säkerhet, enligt Europols chef Rob Wainwright som medverkade vid presskonferensen i Bryssel.
Smuggling och tillverkning av narkotika är en av de största och mest innovativa kriminella marknaderna i Europa, enligt Europol.
Kriminella grupper utnyttjar såväl gamla och nya smuggelvägar för att nå Europa, som att heroin fraktas mer från Afghanistan via södra Kaukasus.
Men även internet och ”DarkNet” med anonymiserade användare och kryptovaluta som bitcoins. Droger beställs på hemsidor och betalningar och beställare är svår att spåra och fraktas till kunder med post och kurirer.
Cannabis är fortfarande vanligaste illegala drog i Europa med cirka 22 miljoner vuxna användare, och omkring en procent dagliga rökare. Marknaden värderas till omkring 9,3 miljarder euro per år, (38 procent av illegala drogmarknaden).
Heroinhandeln har åter börjat växa i unionen och beräknas omsätta 6,8 miljarder euro och är därmed näst störst. Kokainmarknaden värderas till 5,7 miljarder euro i konsumentledet, medan syntetiska stimulanser (ex. amfetamin, metamfetamin och ecstasy) handlas för minst 1,8 miljarder euro årligen.
Nya psykoaktiva droger (NPS) – ibland kallat ”nätdroger” – räknas in bland senare gruppen, men är knepiga värdera.
Cirka 100 nya substanser rapporterades till EU:s drogövervakning år 2015, ungefär på samma nivå som året före. Inget tecken på minskad ström av ”nätdroger” alltså. Totalt har nu EU 568 substanser på sin övervakningslista varav de flesta tillkommit senaste åren. Ungefär 70 procent av de totalt nära 50 000 beslagen 2014 (4 ton) gällde syntetiska cannabinoider. Året före hittades 651 nätbutiker som sålde ”legal highs” och annat på europeiska marknaden.
Så snart en drog klassats, så tas nya fram genom att byta ut någon molekyl, (ibland blir effekten lika, ibland svagare, starkare eller rent dödlig). Länderna försöker på olika sätt reglera marknaden och stoppa nätdroger.
Sverige rapporterade in 84 nya drogsubstanser 2014 och 49 ämnen ifjol till EU:s ”early warnings-system”.
– Hittills i år har vi rapporterat 17 nya substanser till EU som tull och polis beslagtagit. Strömmen av nya droger fortsätter, men har alltså minskat senaste året, säger Sara Wall, utredare av nya droger på Folkhälsomyndigheten och rapportör till ECNN, till Drugnews.
Hon tror att medias rapporter om spice-förgiftningar, ökad kunskap bland användare om riskerna och att fler substanser klassats är några förklaringar. Ifjol klassade svenska regeringen 93 nya substanser, som narkotika och hälsofarliga varor.
En utredning ser nu på regeringens uppdrag över klassificerings-systemet av droger, bland annat övervägs eventuellt familjeklassning av liknande kemiska substanser.
PANAMA PAPERS/ I uppmärksammade läckan med ”Panama-dokumenten” – där hundratals politiker, affärsmän, diktatorer, elitidrottare, kändisar m fl avslöjats att försökt smita undan skatt med hjälp av advokatfirma i Panama, banker och brevlådeföretag i skatteparadis – finns även drogkarteller och narkotikahandlare, som tvättar pengar vita.
Enligt FN tvättade kriminella, särskilt narkotikahandlare, cirka 1,6 biljoner dollar (nära 11 000 miljarder kronor) globalt år 2009 via finansiella system.