Myndigheten samlar varje år in drogdata och rapporterar till EU:s narkotikabyrå i Lissabon.
– När EMCDDA ändrade rapporteringssystemet över narkotikadata, så passade vi på att göra ett nationellt, mer lättillgängligt faktablad. För att sprida till drogsamordnare och andra intresserade i landet, säger Emma Wahlstedt, utredare på enheten för drogprevention på Folkhälsomyndigheten, till Drugnews.

Bland annat har uppgifter från befolkningsenkäten Hälsa för lika villkor, länsstyrelser, beslagsstatistik och Socialstyrelsens dödsorsaksregister används.

I faktabladet (pdf-fil, 10 sidor) framgår bland annat:
• PREVENTION Förebyggande ANDT-arbete finns i de flesta av landets kommuner (81 proc), 74 procent har drogpolitiska program, 64 proc. har särskild styrgrupp.

• CANNABIS Relativt låg användning, cirka 3 procent av personer mellan 16 och 64 år har använt drogen senaste året, (4 proc. av män, knappt 2 proc. av kvinnor). Men ökat något bland män och yngre. Drogen vanligare i storstad än glesbygd.

• I snitt har 20 procent av 16-29-åringar använt drogen någon gång i livet, 8 procent senaste året, 2,5 procent senaste 30 dagarna. Bland 45-64-åringar har 8 procent använt den någon gång, 0,6 proc. använt senaste året (0,2 proc. senaste månaden). Vanligare att personer med låg inkomst har använt cannabis (6 proc.) än hög inkomst (1 proc.), likaså är användningen högre bland lågutbildade än högutbildade.

Enligt befolkningsenkäten så var det tre gånger så hög andel av homosexuella och bisexuella personer som uppgett att de använt cannabis senaste året, jämfört med heterosexuella, enligt Folkhälsomyndighetens rapport.

– Homo- och bisexuella är en riskgrupp även för psykisk ohälsa, som ibland kan kopplas till narkotikaanvändning. Därför har detta inkluderats i rapporteringen, säger Emma Wahlstedt.

Fler uppgifter ur rapporten:
• År 2014 klassades elva nya psykoaktiva substanser som narkotika och 21 klassade som hälsofarlig vara. Bland gymnasiepojkar i årskurs 2 uppgav 6,1 procent att de använt NPS någon gång, 2,7 proc. av flickorna.

• Infektioner är vanligt bland de som injicerar droger. 2014 rapporterades 13 nya personer med hiv bland dessa, 38 fick hepatit B och 779 personer hepatit C.

• 37 357 personer fick narkotikarelaterad vård i Sverige 2014. Av dem var 69 procent män, 31 procent kvinnor. Fler unga kommer i behandling, över hälften var 15-34 år. Primär drog var i fallande ordning opioider, cannabis och hypnotika och lugnande av de som fick behandling.
Enligt Socialstyrelsen ökade antalet i substitutions-behandling (Laro-) till 3 502 personer, drygt 60 procent av dem fick buprenorfin, övriga metadon.

• KRIMINALVÅRDEN Tre av fyra intagna var beroende av alkohol och/eller narkotika, lika många hade en personlighetsstörning, 25-40 procent en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ex adhd).

• Drogrelaterade dödsfall har ökat senaste decenniet. Dödsfall med narkotika som underliggande orsak drabbade 609 personer år 2014 (74 proc. män), (i nationell svensk statistik räknas även bidragande orsak in och siffrorna är då högre). Medelåldern för de narkotikadöda var kring 40 år, men antalet i 20-24-årsåldern har ökat, (2014 var de hela 102 personer). Antalet som avled i ”oavsiktlig förgiftning” (överdos) dominerade, enligt Socialstyrelsens ICD-koder.

De svenska narkotikadödtalen är bland de högsta i EU. Något som flera utredningar nu håller på att analysera. En ny EU-rapport om narkotikaläget i Europa – med siffror ur Folkhälsomyndighetens uppgifter om Sverige – kommer senare i vår.

• Fotnot: Rapporteringen görs i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och CAN, Kriminalvården, Polismyndigheten, Nationellt Forensiskt Centrum, Socialstyrelsen, Tullverket, Brottsförebyggande rådet och Statens institutionsstyrelse.