MHF har lett försöken i Göteborg och Stockholms Frihamn med system utvecklade av folkrörelsen och ett företag i Skåne. En mätning av utandningsluft och vips på ett par sekunder så är mätning klar och bommen åker upp om inte 0,2 promille alkohol eller över. En lastbil kan passera kontrollen på 15-20 sekunder och en personbil på 10 sekunder, inklusive provtagning, om inte föraren har för hög promille.

– Vi har visat att det fungerat väl utan att fördröja trafiken från färjorna. När förare upptäcks påverkade så kallas polis fram via vår trafikledningscentral. Nära 60 000 förare har kontrollerats på två i Göteborg och Stockholm, 278 förare har rapporterats för rattfylleri med hjälp av alkobommarna, berättar Tomas Jonsson, projektledare på MHF och chef för dess Testlab, för Drugnews.

Vid starten hösten 2014 i Stockholms Frihamn så stoppades nio förare alkoholpåverkade på en dryg timme, en med över två promille i blodet.

Men framför allt har bommarna varit förebyggande. Information har lämnats på tolv språk om färjorna om försöken och allt efter har färre förare ertappats alkoholpåverkade. Syftet är inte främst att lagföra förare, utan förmå dem att inte dricka innan de sätter sig i bilen, understryker Jonsson.

I hamnområden är rattfylleri dubbelt så vanligt som i övriga trafiken, visar studier. En väckarklocka blev när en ungersk lastbilsförare 2004 rullade av färjan i Trelleborg, efter att ha druckit på överfarten så kom han över på fel sida på vägen och orsakade olycka som kostade fem människor livet.

Att försöken med alkobommar varit effektiva tycker också riksdagen som stöder en utbyggnad till alla större hamnar. Även nya regeringen var för en permanent lösning, för socialdemokraterna var det ett vallöfte.

I våras gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för permanenta alkobommar, i vilka hamnar och vilka resurser som behövdes. Men utredningen rekommenderade oväntat inte automatiska nykterhetskontroller med bommar, utan tyckte andra lösningar kunde vara effektivare. Även brist på sektorsansvar nämndes, bland annat polisen vill inte sköta information för resenärer. Och när någon stoppas måste ju personal från myndigheter finnas på plats och utreda.

Och nu helt plötsligt är bommarna i Frihamnen ur drift sedan 15 november.
– Pengarna tog slut, vi fick inga mer, så vi tvingades fälla upp bommarna. Medlemmar i en folkrörelse kan ju inte stå för hela driften, vi har ändå plöjt in några miljoner, säger Tomas Jonsson.

Nu passerar bilar från färjorna i Östersjötrafiken förbi uppfällda bommar, polis och kustbevakning gör någon gång stickprov av nykterhet, det är allt.

I en interpellationsdebatt i fredags frågade riksdagsman Sten Bergheden (M), som sitter i trafikutskottet, infrastrukturminister Anna Johansson (S) om när regeringen tänker lägga förslag om att införa alkobommar i hamnar.
– Min utgångspunkt är att alkobommar är en intressant möjlighet att förhindra rattfylleri från färjor till trafiken. Försöken visar att de haft positiv preventiv effekt, men det går ju inte sätta upp bommar hipp som happ. När vår expertmyndighet anser att det finns andra effektiva sätt, så måste vi analysera det. Men vi jobbar på i regeringskansliet och ber att få återkomma, svarade hon.

Alla partier i riksdagen stöder alkobommar i hamnarna och tycker det är en effektiv metod. Frågan är om Trafikverkets utredning vägt in nollvision mot trafikdöd och om polisens omorganisation och ändrade rapporteringssystem även fördröjer trafiksäkerhetsarbetet?
MHF anser att utredningen var ”urusel” och undermålig.

Organisationen kan tänka sig sköta trafikledningen även framöver av alkobommar. Men framför allt bör en myndighet ges helhetsansvar för införskaffande, ägande och förvaltning och upphandling. Några föreskrifter kan också behöva ses över.

–­ Det bottnar i oklar ansvarsfördelning mellan bångstyriga myndigheter som skyller på varandra. Under tiden så kan rattfulla förare köra ut på våra vägar och riskera orsaka nya olyckor, säger Tomas Jonsson på MHF till Drugnews.

Intresse för den svenska uppfinningen med Servoteks helautomatiska mätteknik i hamnar finns även i bland annat Finland, Åland och Norge. Den skulle även kunna användas i större trafikkontroller, på arbetsplatser och vid exempelvis Öresundsbron.