Systembolaget ökar forskningsstöd

Sverige ska bära ledartröjan inom alkoholforskningen. Det vill 60-årsfirande Systembolaget som ekonomiskt ska stödja ett nytt WHO-center i Lund och inrätta ett särskilt forskarpris. /Konferens-referat.

Nyheten släpptes i samband med en stor folkhälsokonferens i Stockholm i torsdags, Agenda 2015 – vägval för en hållbar hälsa.

Systembolaget som arrangerade konferensen fyller 60 år – det är så länge sedan motboken slopades. Statliga monopolet stöder alkoholforskning sedan tidigare med sju miljoner kronor per år och delfinansierar en professur vid Kliniskt Centrum för Hälsofrämjande vård, Lunds universitet.

Nu går företaget vidare och ska medfinansiera ett nytt WHO-Collaboration Center vid universitet som ska bli en ”kunskapshubb” för alkoholforskning. Centret ska samla existerande kunskap och sprida den på lättförståeligt sätt. WHO har cirka 700 sådana center världen över inom olika områden.

– Evidensbaserad praxis inom alkoholområdet är rätt fragmentiserad. Dessutom ingår sällan relaterade livsstilsområden, såsom tobak, mat, fysisk aktivitet och samsjuklighet. Trots att de flesta som dricker för mycket ofta har fler ohälsosamma levnadsvanor, säger Björn Lundkvist, ansvarig för alkoholforskning på Systembolaget till Drugnews.

På konferensen presenterade Systembolagets ledning även att ett årligt Kunskapspris instiftas för framstående alkoholforskning. En priskommitté ska utse första pristagaren i december, priset blir på 100 000 kronor.

– Vi vill uppmuntra och sprida alkoholforskning och hoppas priset kan bidra till det. Förutom att sälja drycker ansvarsfullt, så vill vi ge kunskap till våra kunder att göra hälsosamma val, säger styrelseordförande Kenneth Bengtsson.
Även de 5 000 anställda i de 433 systembutikerna som hade 122 miljoner kundbesök ifjol ger möjlighet att sprida kunskap om alkoholens risker, hoppas han.

På konferensen Agenda 2015 deltog många experter och forskare som berättade att FN:s nya utvecklingsmål är välkomna. Mycket går åt rätt håll globalt när länder lyfts ur fattigdom och välstånd ökar. Men samtidigt ökar ohälsa mellan och inom länder, ofta kopplade till livsstilar och beteenden som går påverka.

Panel på Agenda 2015. Fr v Robin Room, Denny Vågerö, Anna Carlstedt, Gauden Galea, Magdalena Gerger, och moderator Cecilia Garme. Foto: Drugnews
Panelsamtal Agenda 2015. Fr v Robin Room, Denny Vågerö, Anna Carlstedt, Gauden Galea, Magdalena Gerger, och moderator Cecilia Garme. Foto: Drugnews

Alkohol, tobak och fetma är ökade problem som påverkar folkhälsan och leder till för tidig död. Årligen dör cirka 3,3 miljoner människor i världen i alkoholrelaterade sjukdomar. I Europa röks och konsumeras mest alkohol i världen och här är även berusningsdrickande vanligast.

Gauden Galea, WHO Europa
Gauden Galea, WHO Europa

WHO Europa pekar ut alkohol som ett av de största folkhälsoproblemen här. Samtidigt har WHO pekat på minskad tillgång på alkohol, pris och skatt, och ökad kunskap om skaderisker är verktyg för att minska problemen.

– Det behövs forskning, men också politiker som vågar fatta nödvändiga beslut, sade Gauden Galea, chef för Europaavdelningen om icke smittsamma sjukdomar.

Kunskap finns om att hälsorisker är alltmer kopplat till beteenden. Studier visar att alkohol ökar risk för bröstcancer, att var fjärde dödsfall i världen bland 20-39-åringar är alkoholrelaterat och att restriktiv verktyg kan minska konsumtion och skador.

Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Chess vid Stockholms universitet och med i regeringens hälsokommission, talade om ökade sociala hälsoklyftor i världen. ”Social orättvisa dödar människor i massiv omfattning”, citerade han.

Professor Dennis VågeröSpädbarnsdödlighet minskar, men bland vuxna i länder som Ryssland och Östeuropa backar hälsoutveckling och medellivslängd sjunker i flera grupper. Även i USA och i Västeuropa finns stora hälsoskillnader mellan högutbildade och fattiga lågutbildade där rökning och sämre diet är vanligare.

– Billiga insatser som högre skatt på tobak och alkohol och bygga ut hälsovården är effektivt. Sverige borde driva på för en ramkonvention om alkohol som för tobak, även om det nog kan möta motstånd från alkoholindustrin, sade professor Denny Vågerö efteråt till Drugnews.

Även alkoholforskaren Robin Room, professor vid universitetet i Melbourne, Australien, vill se ett sådant ramavtal. Den alkoholstrategi som antogs 2010 för att begränsa alkoholskador räcker inte.

– Det skulle ge viktiga signaler till regeringar om alkoholens börda – både socialt och för folkhälsa. Länder skulle inte kunna smita undan, utan förhålla sig till tydliga överenskommelser och mål, sade han till Drugnews.

Erik Haag
Erik Haag

Efter panelsamtal och föreläsningar, så kåserade programledaren Erik Haag (från tv-serien ”Historieätarna”) om alkoholens roll genom tiderna under rubriken Adjö vodkabältet!

Annonser