Narkotikadomstol prövas i Gävle?

Norge ska efter utvärdering utöka systemet med särskilda narkotikadomstolar som följer upp brottsdömda missbrukare i hela landet. Gävle vill bli första pilotkommun i Sverige för modellen.

I USA finns drogdomstolar sedan 1990-talet och tjugotalet länder, inklusive Norge, har följt efter. Det särskilda är att domare återkommande träffar och följer upp de dömda som istället för fängelse får avtjäna straffet på behandlingshem eller i bostad med veckoschema av rehabilitering, studier och arbetspraktik.

Ingunn Seim, leder narkotikadomstol i norska Bergen. foto: Drugnews
Ingunn Seim, leder narkotikadomstol i norska Bergen. foto: Drugnews

I Gävle finns nu intresse att pröva modellen med särskild narkotikadomstol. Tanken väcktes ifjol då en engagerad domare från Baltimore berättade om systemet med Drug courts på konferensen World Forum Against Drugs i Stockholm (se Drugnews-artikel). ECAD undrade om inte Gävle ville bli pilotkommun i Sverige.

– Idag släpper ofta tingsrätten oftast greppet efter dömt ut straffet. Med tanke på den höga återfallsrisken för drogberoende så är det bättre att med kontroll erbjuda stöd, ekonomisk hjälp och att domstolen följer upp hur rehabilitering går, säger Johnny Gustafsson, drogsamordnare i Gävle kommun, till Drugnews.

Kriminalvården har sedan länge ett frivårdssystem där fängelsestraff upp till två år kan omvandlas till skyddstillsyn med kontraktsvård i samhället. (Exempelvis för personer som missbrukar narkotika/alkohol, har våldsbenägenhet och spelberoende). Men antalet som döms till det har minskat kraftigt senare år, från 1 263 kriminella år 2010 till 856 dömda ifjol.
Kriminalvården är bekymrad av att andelen minskar, men har inget entydigt svar på varför, enligt Alf Andersson, samordnare av köpt vård på myndigheten. En bidragande orsak är att hemkommuner visar minskat intresse skriva avtal och betala för avslutande tredjedelen av behandlingen.

Johnny Gustafsson, drogsamordnare Gävle kommun
Johnny Gustafsson, drogsamordnare Gävle kommun

– Och om någon missköter sig i kontraktsvård, återfaller eller langar, så händer ofta ingenting. Det behövs en tydlig reaktion, säger Johnny Gustafsson i Gävle.

Företrädare från kommunen, region Gävleborg, åklagarmyndigheten, polisen, tingsrätten i Gävle och kriminalvården har nu träffats och bildat arbetsgrupp för narkotikadomstol för först unga vuxna. De bjöd in och lyssnade på hur Norge arbetat med sådana domstolar och gillade idén.

Bergen och Oslo toppade tidigare dödsstatistik i heroinöverdoser i Europa. Minst 60 procent av de som döms till fängelse i Norge har begått drogrelaterade brott, ofta för att bekosta missbruk. Därför startade Kriminalomsorg försök med ”narkotikaprogram med domstolskontroll”, ND, i de två städerna.

Sedan 2006 har omkring 260 personer med beroendeproblem som begått brott och är motiverade dömts av narkotikadomstol till rehabilitering utanför murarna. Sköter de sig inte, drogtester görs slumpvis, så får de avtjäna resten av tiden i fängelse.

– Vi ser att de i programmet i lägre grad återfaller i kriminalitet. Återfallsprocenten brukar ligga kring 70 procent för de som döms för narkotikabrott. Av de som dömts i narkotikadomstolen i Bergen hade bara tre av 32 ifjol tagits för nya brott ifjol, säger Ingunn Seim, som leder centret i Bergen och besökt Gävle, till Drugnews.

Samhället vinner ekonomiskt på att färre återfaller i brott och drogmissbruk och att anhöriga får tillbaka en drogfri familjemedlem är stor social vinst. En uppföljningsstudie av 115 dömda i Norge vid tre tidpunkter visade att de flesta var blandmissbrukare, i snitt haft 15 domar och av de med arbete eller studier fullföljde 80 procent programmet.

– Narkotikaprogram fungerar, många får ett bra liv, säger Ingunn Seim som medverkade på konferensen Sverige mot narkotika i Landskrona nyligen.

Avhoppen har dock varit flera bland de som deltagit, särskilt bland de med korta påföljder. Bara en tredjedel fullföljde hela programmet. Vilket hon tycker är en bra början, tanken på ett drogfritt liv är väckt och de kan få nya chanser.

Fängelserna i Norge är fulla och köerna långa, det finns tvärpolitiskt intresse att finna alternativ. Häromdagen föreslog norska regeringen i statsbudgeten att ND-centren i Oslo och Bergen permanentas och pengar avsätts för att bygga ut modellen till hela landet.

Anti Avsan
Anti Avsan

I Gävle planeras nu vidare för att få pröva särskild narkotikadomstol. Det kan behövas en lagändring och arbetsgruppen ska träffa justitieutskottet i vinter. Riksdagsman Anti Anti Avsan (M) i utskottet – själv domare som dömt narkomaner som begått brott till kontraktsvård – är dock tveksam till narkotikadomstol.
– Vi behöver inte den, vårt system med kontraktsvård är inarbetat. Dessutom bör man skilja på olika roller – domaren ska döma, inte också vara socialarbetare och kurator, säger han till Drugnews.

Ingunn Seim i Bergen svarar att domare i narkotikadomstolen har integritet och kan skilja på sina uppgifter.

Christer Karlsson
Christer Karlsson

•Vad säger då före detta kriminella om behandling istället för fängelse?
– Kontraktsvård är en bra påföljd, ett av de bästa straffen. I behandling händer det saker när man tvingas vara hederlig och drogfri, i fängelset händer ofta ingenting. Men systemet bör bli tydligare och ha bättre kontroll. Idag händer ofta inget om man missköter sig. Vi är inte främmande för att pröva narkotikadomstolar, säger Christer Karlsson, ordförande i Kriminellas revansch i samhället, till Drugnews.

Domstolens grunder

D112-domarklubbaTio nyckelkomponenter för alla drogdomstolar. Antagna 1997 av National Association of Drug Court Professionals Drug Court Standards Committee:

• Drogdomstolarna ska integrera alkohol- och annan drogbehandling med rättsväsendets handläggning.

• Med hjälp av ett icke kontradiktoriskt förhållningssätt, åtal och försvar främja den allmänna säkerheten och samtidigt skydda deltagarnas lagliga rättigheter.

• Kvalificerade deltagare ska identifieras tidigt i processen och snabbt placeras i drogdomstolens program.

• Drogdomstolar ska kunna ge tillgång till ett brett spektra av behandlings- och rehabiliteringsalternativ.

• Drogfrihet övervakas genom täta alkohol- och drogtester.

• En samordnad strategi styr drogdomstolarnas reaktion om deltagarna inte följer reglerna.

• Varje drogdomstol måste följa upp varje deltagare regelbundet.

• Uppföljning och utvärdering för att mäta programmets mål och effektivitet.

• Fortsatt tvärvetenskaplig utbildning främjar effektivt drogdomstolens planering, genomförande och drift.

• Att bygga partnerskap och samarbete mellan drogdomstolarna, myndigheter och lokala organisationer skapar lokalt stöd och förbättrar drogdomstolens effektivitet.

•Källa: NADCP

Annonser