Uppåt vart femte barn lever i en familj med riskbrukande föräldrar, (minst 100 000 barn har föräldrar som vårdats för beroendeproblem). De flesta kommuner kan idag erbjuda stödgrupper för dessa barn, men bara 1,25 procent av dem nås, visar IOGT-NTO:s Juniorförbunds senaste rapport, ”Barns fullständiga rättigheter”.

I onsdags anordnade Junis, tillsammans med CAN och NBV, en konferens om utsatta barn som har föräldrar som dricker för mycket eller använder andra droger.
– De är allas våra barn. Kommuner, landsting och ideella föreningar måste samarbeta för att barnen ska få hjälp. Vi vill med vår trygga barnverksamhet gärna vara ett komplement till de professionella, sade Junis förbundsordförande Mona Örjes.

Barn-, äldre-, och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) reagerade för att så många barn och unga är i skuggan:
– Det är ett misslyckande när barnen inte får stöd. Ett reellt och akut problem som vi måste hitta en lösning för, sade ministern i sitt tal.

Många barn lever i en gränsmiljö och ensamhet när mamma eller pappa ibland väljer alkoholen före dem. Då måste det finnas andra vuxna som kan se och ingripa.
– Det är en stor fråga i samhället och för regeringen, och därmed för mig som minister att ge förutsättningar för dessa barn att få hjälp, sade hon.

Hon tycker det är viktigt att skolan fungerar, där passerar ju de flesta unga, och kan hjälpa elever med problem. Satsningar görs nu på att stärka elevhälsan och ministern hoppas på fler lärare i skolan ska bidra att fler unga kan nås.

Regeringen vill att FN:s barnkonvention ska blir svensk lag och hoppas det kan träda i kraft 2017. Regeringen föreslår i budgeten en miljard kronor extra under fyra år till socialtjänsten för utbildning, förbättra rutiner och anställa fler socialarbetare som arbetar med unga, vilket Drugnews tidigare rapporterat.

Idag har det blivit ett stressigt arbete och barnutredare – som blivit svårt att rekrytera för kommuner – möter i snitt barn endast 15 minuter under en handläggning.

Ökat stöd till kvinnojourer på 100 miljoner kronor per år. Även barn upplever våld i familjen, som inte sällan är alkoholrelaterat. Fler kvinnor och barn får numer stöd, metodarbete utvecklas, men antalet fall har inte sjunkit, vilket bekymrar Åsa Regnér.

Hon är beredd att under mandatperioden satsa mer resurser om det behövs för att stödja utsatta barn, men att det kan behövas mer.

•Drugnews: barn i missbruksmiljöer är viktig fråga för regeringen. Men ni föreslår inte höjd alkoholskatt i höstbudgeten, vilket kan påverkar drickande?
– Nej, så är det, vi har inte gjort den bedömningen att höja skatten denna gång, svarade Åsa Regnér lite undvikande.

Senare på konferensen redovisades exempel på lyckad samverkan för barn i riskbruksmiljöer. Ungdomens nykterhetsförbunds stödgrupper; Haninge kommuns samverkan med föreningslivet; och Ersta Vändpunktens samarbete med socialtjänst och förskola på Södermalm i Stockholm.

I Uppsala län pågår ett intressant forskningsprojekt, som blir klart i oktober. I djupintervjuer har 52 barn, unga och föräldrar bidragit med sina erfarenheter för att utveckla stödet till barn i missbruksmiljöer. Professor Elisabet Näsman berättade att barnen ofta vill nyansera och framhäva det positiva och har olika strategier för att hantera olika situationer i familjen. Anpassa sig, dra sig undan, undkomma, försöka förhindra drickande, sköta omsorg hemma, hålla fasaden utåt och dölja problemen hemma.

Ibland gömde barn flaskor, gav kudde till pappan när han låg full på golvet. Eller ”gick ut när dom bråkade och sa taskiga saker till varann. Det var mycket värre att vara inne”. Några berättade öppet om hot och våld. Andra var mer tysta.

Några kunde prata om sina tankar med syskon, kompisar, släktingar, föräldrars vänner, grannar, idrottsledare, eller ibland socialen och polisen. Men alla hade inte någon att tala med.
– Vi måste se barnens lidande idag och inte bara på längre sikt. Ta det på allvar, sade Elisabet Näsman.

För några blev skolan en tillflykt, hänge sig åt något ämne, slippa tänka på oron hemma. Barnens tips till skolan var bl a att lärare behöver mer kunskap om missbruk, kurator och psykologer behövs på alla skolor; all skolpersonal ska ”vara snälla”, uppmärksam och våga fråga många gånger…

– Nu ska vi gå vidare med projekt i fyra skolor om hur personalen ska upptäcka utsatta barn och lyssna på dem, sade Elisabet Näsman till Drugnews.