Omkring hälften av de som uppfyllde kriterierna för alkohol- och narkotikaberoende 2013 gjorde det inte ett år senare, framgår av nya rapporten ”Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak”  (pdf-fil, 67 sidor) från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Studien presenterades på ett frukostmöte i onsdags och bygger på enkät med drygt 7 000 personer som vid två tillfällen – 2013 och 2014 svarat på samma frågor om drogvanor och närståendes användning av preparat. Vid första baslinjestudien hade totalt 16 000 personer svarat.

Antalet beroende vid svarstillfällena var ungefär lika, men det fanns stora förändringar i gruppen. Cirka hälften av de som uppfyllde kriterier för alkohol- och narkotikaproblem 2013 gjorde det inte ett år senare. De hade dock ersatts av andra personer.

För tobaksberoende var förändringen mindre, knappt en av fyra hade kommit ur beroendet.

Och liknande flödesmönster finns när det gäller negativa konsekvenser för närstående.

– Uppföljningen visar att det är stora flöden från och till grupperna av alkohol- och narkotikaberoende. Och samma mönster gäller även personer som påverkas negativt av andras användning, säger forskningsansvarige Mats Ramstedt på CAN till Drugnews.

Däremot var könsskillnaderna större än vad han trott vad gäller negativa konsekvenser.
– Nära dubbelt så många kvinnor drabbas negativt av männens – ofta deras partners – drickande, medan män mer har problem med vänners och kollegors alkoholberoende, säger utredaren Erica Sundin.

Baslinjestudien visade att nära 100 000 barn hade föräldrar med beroendeproblem. Och en nära 30 procent av unga kvinnor uppgav då att de blivit besvärade av en berusad på offentlig plats.

Enligt uppföljningen så påverkas 16 procent negativt av närståendes drickande (21 procent av kvinnor och 10 procent av män), av närståendes rökning besvärades 13 procent (15 resp. 10 procent); av närståendes narkotikaanvändande drabbades drygt 3 procent (4 resp. 2 procent); läkemedel 2,6 procent (3,2 proc. av kvinnor och 2 proc. av män). De två senare gruppernas tal är låga, med färre individer, och svårare att vidare analysera.

Men vad gäller andras drickande så riskerar kvinnor och yngre att drabbas i högre grad av negativa konsekvenser. Det gäller även arbetslösa och sjukskrivna personer.

En positiv slutsats av resultaten är att för en stor grupp är beroenden inte kroniska, det finns möjlighet att komma ur problemen, särskilt om de är mindre allvarliga, enligt forskarna.

– Att synliggöra förändringsmönstren bidrar till att nyansera problembilden, kanske även försöka ta reda på varför så många ändå lyckas ta sig ur ett beroende. Men det finns även en stor grupp som sitter fast i beroende och inflödet av nya personer är stort, vilket är oroande. Beslutsfattare borde fundera över hur det kan bromsas, säger Mats Ramstedt.

Vad gäller negativa konsekvenser så är risken att utsättas för andra drickande, rökande och narkotikaanvändning högre för kvinnor och yngre personer. Men även egna drogvanor påverkar risken, konstaterar forskarna. Flest nya fall av utsatthet i panelen gällde närståendes alkoholkonsumtion (+8,3 procent).

CAN-forskarna ska nu vidare analysera svaren i uppföljningsstudien och avser att fortsätta fråga ut sin panel kommande år också för att följa förändringar.

• En som reagerar på resultatet i nya rapporten är Leena Haraké, kanslichef på kvinnoorganisationen KSAN.
– Det saknas ofta ett kvinnoperspektiv i stödsystemet och för anhöriga. Kvinnor måste hoppas på att mannen kommer till behandling, annars får de och barnen inget stöd. Sen är det så att nio av tio kvinnor stannar hos sina missbrukande män, medan bara en av tio män stannar hos beroende kvinnor, säger Leena Haraké till Drugnews.
Självhjälpsgrupper ledda av frivilliga har därför en viktig stöttande roll för dem, menar hon.