Två yrkeschaufförer från Baltikum fastnade på nystartsdagen med för mycket alkohol och två senare i helgen. En blåsning i munstycket till den automatiska bommen med IR-teknik visade 1:36 promille för en litauisk lastbilschaufför. ”Jag trodde ni hade slutat med bommarna”, var hans förklaring – mannen häktades i dagen efter misstänkt för grovt rattfylleri.

Det blev oklart om finansiering och fortsättning efter höstens försök med sex alkobommar i Frihamnen, så det låg nere i januari i år. Men Trafikverket har gått in med pengar efter regeringsbeslut och det kunde starta igen i fredags.

– Vi är glada att fått klartecken att fortsätta försöket med alkobommar, och slippa montera ner dem. De hindrar berusade förare att komma ut i trafiken och räddar liv. Men det gäller att vara igång permanent, den förebyggande effekten är viktigast och får förare att avstå från dricka, säger Tomas Jonsson, projektledare på Motorförarnas helnykterhetsförbund, till Drugnews.

Det är alltså folkrörelsen MHF som – tillsammans med polis, tull och kustbevakningen – lett försöket i Göteborgs Tysklandsterminal 2013 och det i färjeterminalen i Stockholms Frihamn sedan i höstas. I Göteborg ertappades tio förare under fyra månader bland nära 9 000 kontrollerade förare. I Stockholm stoppades 87 förare fram till årsskiftet av nära 13 000 förare i nykterhetskontrollen och fyra till nu på några dagar.

MHF vill att landets alla större hamnar med internationell trafik får permanenta alkobommar. Studier visar att onykterhet är större i hamnområden. Problemet uppmärksammades särskilt efter en trafikolycka 2004 i Skåne då en berusad ungersk lastbilschaufför – som druckit ombord på färjan till Trelleborg – orsakade fem personer död när han fortsatte i fel körfält.

I en interpellationsdebatt i riksdagen förra veckan undrade moderata riksdagsmannen Sten Bergheden vad nya regeringen tänker göra för att minska rattonykterhet i hamnarna och om alkobommar kan permanentas där.
Infrastrukturminister Anna Johansson (S) vill avvakta utvärderingen av försöket i Frihamnen i Stockholm och följa det under våren. Och se om alla inblandade vill arbeta med systemet.

– Jag tror därför att det kommer att bli fråga om en successiv utbyggnad och inte om att slå till med en fullt utbyggd verksamhet överallt på samma gång, svarade hon i riksdagen.
Tidigare var det socialdemokraterna i opposition som drev på frågan om permanenta alkobommar, men nu efter regeringsskiftet är man alltså lite försiktigare och hänvisar även till statsfinansiellt ansträngt läge.

Alkobommar i ett tjugotal större hamnar skulle kosta kring 100 miljoner kronor i investeringskostnader och några miljoner för drift per år.
– Det är en billig investering. En operatör som kan fjärrkontrollera alkobommar gör lika mycket som tio poliser i trafiken. Det behövs egentligen inte fler försök och utvärderingar, det i Stockholm har redan varit en succé, säger Tomas Jonsson på MHF.