Knappt vart fjärde upptäckt barn till missbrukande föräldrar får stöd. Förebyggande insatser släpar efter. Stora olikheter i stödutbudet i landet, visar en ny rapport av CAN.
Studien är en fördjupad analys av SKL:s kartläggning av föräldrar på beroendeverksamheter en viss vecka år 2012 och kom fram till att dessa hade 4 503 barn, varav 3 749 var under 18 år. Det är dessa omyndiga som en fördjupning bygger på.
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning har följt upp barnen och konstaterar att få av barnen för hjälp tidigt. Utan först när de själva fått olika problem. Även om det är känt att barn till missbrukare utgör en riskgrupp så får i snitt bara var fjärde (24 procent) av de minst 100 000 barn och unga som berörs.
Det visar att missbruksvården inte arbetar tillräckligt förebyggande när barnen är små. 14 procent av dem utan synliga problem hade fått stöd, hälften (47 proc.) av dem som har problem, medan 70 procent av dem mest flest problem fick stöd (de utgjorde 5 procent av samtliga).
– Alla barn till föräldrar inom missbruks- och beroendevården är en riskgrupp och alla barn bör få stöd, oavsett ålder och oavsett om det finns synliga problem, säger CAN:s direktör Håkan Leifman i en kommentar. Det finns ingen anledning att vänta med stöd tills barnen blivit äldre och problem har uppstått.
Studien visar att det finns stora regionala skillnader och att några län i mindre utsträckning erbjuder stöd till barn med missbrukande föräldrar.
Kronoberg och Norrbottens län utmärker sig med minst andel stödinsatser, utifrån föräldrarnas svar, medan Kalmar län, Gotland, Jämtland och Västerbotten där högst andel föräldrar uppger att barnen får stöd.
– Skillnaderna beror inte på att problembilden skulle vara tyngre i de län som erbjuder mest stöd. Sannolikt beror skillnaderna mellan länen till stor del på strukturella faktorer, säger Håkan Leifman.
I en sammanfattning i rapporten uppges:
Resultatet indikerar således att man idag inom missbruks- och beroendevården inte arbetar med att stödja alla barn som växer upp i missbruksmiljöer. Stödinsatser sätts inte in tidigt när barnen är små som en preventiv åtgärd utan när barnen är gamla nog för att själva ha fått problem, exempelvis med att klara skolan, annat utanförskap, känna sig orolig, ängslig och vara deprimerad.”
En första rapport i våras visade att andelen barn som bor med en förälder som missbrukar narkotika och eller alkohol är minst 4-5 procent, beroende hur man räknar. Andra studier har tytt på att de kan vara betydligt fler.
I en tredje rapport senare i år ska CAN fokusera mer på föräldrar med beroendeproblem.
• Även Junis årliga kartläggning visar att kommunerna bara lyckas nå ett par procent av de aktuella barnen. Även om de flesta kommuner uppger att de kan erbjuda stödgrupper.
• CAN-rapporten ”Barn till föräldrar i missbruks- och beroendevård – en kartläggning av hur de mår och vilka som får stöd”, rapport 143, (pdf-fil, 44 sidor).
Tema: BARNEN
De glömda barnen
fler måste upptäckas och få stöd
Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.
Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.