Bara hälften av vanvårdade får ersättning

Varför får många personer som vanvårdats i statens omsorg avslag på sina ansökningar om ersättning? Ersättningsnämnden nekade ifjol 562 personer denna upprättelse. En kritisk rapport visar att nämnden bryter mot sitt regelverk.

GODTYCKLIGA AVSLAG Rplf Carlsson, Anne Skåner och Inger Forsgren, RFHL.
GODTYCKLIGA AVSLAG Rolf Carlsson, Anne Skåner och Inger Forsgren, RFHL.

En kritisk rapport om ersättningsnämndens arbete tagits fram och presenterades i Almedalen. Rapporten visar att nära hälften av alla som sökt ersättningen fått avslag.

Efter en kovändning beslutade regeringen och oppostitionen att ge en offentlig ursäkt vid en ceremoni till de som drabbades under 1900-talet och att de som utsatts för övergrepp av allvarlig art på fosterhem och barnhem i samhällets omsorg åren 1920-1980 skulle få en ersättning på 250 000 kronor.

Ceremonin hölls, men det har varit svårare att få rätt till ersättning för de tusentals som utsatts för vanvård under åren. Nu har några av ärendena granskats.

Utredaren Marianne Lönnqvist tillsammans med Anne Skånér – tidigare ordförande för Samhällets Styvbarn, nu aktiv i RFHL (Riksförbundet för Rättigheter Frigörelse Hälsa och Likabehandling) – har undersökt vad som ligger bakom ersättningsnämndens ökade avslag.

De finner att avslagen vilar på rättsosäker grund. Ersättningsnämndens jurister som granskar ansökningarna har frångått kriteriet vanvård av allvarlig art och i stället ändrat till vanvård av synnerligen allvarlig art.

– Vi har granskat drygt 800 av de hittills beslutade 1 080 avslagen och menar att 562 av dessa borde ha fått sina ansökningar beviljade. Enligt ersättningsnämnden var det allvarligt, men inte av allvarligaste art att vanvårda barn mellan 1923 och fram till 1980. Vanvården låg nämligen i den ram som ansågs som normal uppfostran på den tiden, säger Anne Skånér till Drugnews.

Enligt författarna av rapporten har ersättningnämndens granskare stor frihet att bestämma och att de frångått lagstiftarnas intentioner vad gäller kriterierna för att få ersättning beviljad.

– Var det mindre allvarligt att våldta barn på 1950- eller 1930-talet än vad det är idag, säger Anne Skånér.

En person som fått avslag har nu med hjälp av advokat stämt staten. Hon menar att samhället bär skuldbördan då förövaren inte kan ställas till svars då preskriptionstiden löpt ut.

– Därför måste nu klargöras vem som bär ansvaret. Vi menar att det är samhället/staten som bär ansvaret eftersom det är de som placerat barnet hos förövaren, säger Anne Skånér.

I rapporten ställs tre krav för att rätta begångna fel:

• Förläng ansökningstiden med ytterligare ett år.

• regeringen bör göra en objektiv översyn över ersättningsnämndens arbete.

• alla som fått avslag ska få sina ärenden prövade igen på rättssäkra grunder.

RFHL har reagerat starkt mot vad de upplever som en djup orättvisa mot de som nu inte erkänns som vanvårdade av allvarlig art. För att få rätt till ersättning ska vanvården ha inträffat före 1980.

– Det värsta är att vanvården av omhändertagna barn fortfarande pågår, vi träffar ideligen människor främst mödrar som söker sig till våra lokala kvinnoföreningar QvinnoQulan och berättar om deras av samhället placerade barn som vanvårdas, misshandlas och utsätts för sexuellt tvång och ibland även för rena våldtäkter, säger RFHL:s ordförande Inger Forsgren till Drugnews.

RFHL försöker också få staten att inrätta ett nationellt kompetenscentrum, dit kommuner som saknar rätt kompetens kan vända sig.

Tema: BARNEN

De glömda barnen

fler måste upptäckas och få stöd

Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.

Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.

Läs mer

Annonser