– Vi vet att missbruks- och beroendevården endast når en av fem som är beroende av alkohol. Det finns bevisat effektiva metoder som vi nu prioriterar upp i de nationella riktlinjerna för att göra vården mer tillgänglig för det stora flertalet alkoholberoende, säger Socialstyrelsens projektledare Maria Branting till Drugnews.

I en uppdatering av de nationella riktlinjerna för missbruksvården lyfts särskilt Motivationshöjande behandling (MET) fram (”god effekt och en låg kostnad”). Den bygger kartlägga alkoholvanor, medicinska test och några motiverande samtal, som för många med måttliga beroendeproblem kan innebära en vändpunkt till att minska sitt drickande eller helt avstå från alkohol.

Metoden kräver inte specialister med psykoterapiutbildning och kan därför användas även inom primärvård och företagshälsovård, menar Socialstyrelsen.

– Det är viktigt att vården når fler eftersom även vid måttligt alkoholberoende, som uppskattningsvis 300 000 personer har, är dödligheten fördubblad jämfört med den övriga befolkningen. Alkoholberoende orsakar också problem i familjer, i sociala sammanhang och på arbetet, säger Maria Branting.

Studier visar att många med måttliga beroendeproblem som har arbete och nätverk vill inte vända sig till socialtjänsten, men kan tänka sig tala med hälsovården, (exempelvis öppenvårdsmottagningen Riddargatan 1 i Stockholms läns landsting).

Andra behandlingsmetoder som rekommenderas i riktlinjerna är KBT (kognitiv beroendeterapi), tolvstegsbehandling och CRA (community reinforcemant approach), tillsammans med åtgärder för att stärka personens sociala situation. Däremot anses inte längre antidepressiva läkemedel ha bra effekt vid behandling av alkoholberoende.

Riktlinjerna omfattar även behandling av narkotika- och även numer läkemedelsberoende. Socialstyrelsen vill bland annat öka tillgängligheten till  läkemedelsassisterad behandling för opiatmissbrukare som idag är mycket varierande i landet, (ex med kombinationen buprenorfin-naloxone eller metadon).

För personer som utvecklat beroende av smärtstillande läkemedel (ex. opiodanalgetika) rekommenderas stöd för nedtrappning och i andra hand behandling med Suboxone, (vilket kan leda till ny diskussion om droger i vården), enligt projektledaren Maria Branting.

Vid behandling av ungdomar med alkohol- eller narkotikamissbruk, så svarar inte alltid de på insatser och metoder som är utvecklade för vuxna. Det kan därför ofta krävas särskilda interventioner för unga. Socialstyrelsen rekommenderar dels sådana som bygger på motivationstekniker (ex MET), kombination av detta och KBT, dels behandling baserad på familjeterapi.

Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer är vänder sig främst till beslutsfattare i både hälso- och sjukvården och socialtjänsten – för planering av resursfördelning, personalutbildning och vilka behandlingar som anses effektiva.

På ett tiotal regionala seminarier ska de nu diskuteras under våren. Landsting, kommuner, privata vårdgivare, patient- och brukföreningar, yrkesföreningar och andra kan lämna synpunkter under remisstiden fram till 19 juni. Slutliga rekommendationer ska sedan antas och publiceras våren 2015.

• Socialstyrelsens  Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2014 och stöd för styrning och ledning. (pdf-fil, 111 sidor).