Många barn i Sverige mår psykisk dåligt, men det är krångligt att få rätt hjälp. Hundratals barn tvångsvårdas inom psykiatrin årligen. Barnombudsmannen ger efter kartläggning svidande kritik och vill inrätta ”barnlotsar” i vården.
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg lämnar på onsdag en rapport till barnminister Maria Larsson (KD). BO:s medarbetare har rest runt landet och träffat och lyssnat på barn med erfarenheter av psykisk ohälsa.
Det framgår att många barn inte tas på allvar av skola, elevhälsa och myndigheter, inte blir lyssnade till eller bollas runt. Några barn med självskadebeteenden har ifrågasatts och skickats hem utan att få stöd. Först efter ett självmordsförsök fick en pojke, som BO träffade, vård på riktigt.
“Förra veckan försökte jag ta livet av mig. Först nu har folk börjat hjälpa mig, innan har de inte brytt sig över huvud taget” – berättar Lukas.
“De drogade ner mig och gipsade mina armar för att jag inte skulle kunna skada mig. Jag kunde inte äta själv, jag kunde inte klä på mig, duscha. Jag fick bli matad i två månader” – berättar Kim.
Barnombudsmannen påpekar flera systemfel inom barn- och ungdomspsykiatrin och att lagen saknar tydligt barnperspektiv och att dokumentation ofta har brister.
– Sverige bryter mot barnkonventionen eftersom lagarna som reglerar vården helt utgår ifrån ett vuxenperspektiv, säger Fredrik Malmberg till Aftonbladet.
Barn berättar om självskador som lappas ihop utan bedövning och personal som hotar spänna fast dem. Fastspänning i bältessäng är en tvångsåtgärd som används mycket frekvent, ifjol rapporterade 136 fall, de flesta på flickor, enligt Socialstyrelsens patientregister. Men alla tvångsåtgärder rapporteras inte till Socialstyrelsen, enligt BO.
I rapporten ges förslag till ändringar: Tydligare barnperspektiv i lagstiftning; bättre information från vården; barnlotsar i varje landsting som ska se till att alla barn och unga som mår dåligt för rätt stöd; bättre följa upp självmord bland barn för att förbättra skyddsnätet. Mer tillgänglig vård och stöd kan rädda liv, menar BO.
• Rapporten Bryt Tystnaden – barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa, (pdf, 130 sidor).
• Debattartikel av Fredrik Malmberg i AB, ”Psykiskt sjuka barn behöver en vårdlots”
• Barnens rätt i samhället (Bris) kom nyligen med en tilläggsrapport till FN med budskapet ”Sätt fokus på barns psykiska ohälsa”. Av de ifjol över 19 000 stödkontakter till Bris var det vanligaste samtalsområdet.
Tema: BARNEN
De glömda barnen
fler måste upptäckas och få stöd
Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.
Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.