Under 2013 gjorde tullverket 6 095 narkotikabeslag, en minskning från 6 897 året före. Även antalet dopingbeslag minskade något (från 544 till 362 beslag).

Beslagen av amfetamin ökade kraftigt till 225 kilo och 29 kilo av det mer potenta metamfetamin. Kokain ökade till 30 kilo i tullkontroller. Även bland ”nätdroger” dominerar syntetiska centralstimulantia.

– Beslagen speglar väl dagens samhälle, där fler missbrukar uppåttjack, säger Lars Hansson, nationell narkotikaexpert, till Drugnews.

Även ecstasy och LSD har från tidigare minskat, vänt och haft en ökning senare år. Heroinbeslag minskade till bara tre kilo (trots att polisen i Stockholm slagit larm om ökade problem med drogen). Tullen ska analysera varför man inte hittar mer.

Den vanligaste illegala drogen cannabis minskade i beslagstatistiken ifjol. 2012 hittade tullen över 1,5 ton, ifjol bara 579 kilo hasch och 331 kilo marijuana. Men antalet beslag var ungefär lika.

– Dels kan det bero på att vi var mindre i resandeflödet och mer i godstrafiken, men även kanske på att odling i landet ökat. Vi hittar mer import av cannabisfrön. Helt klart har inte missbruket av cannabis minskat, säger Lars Hansson.

En ny smuggeltrend av cannabis är också kurirer som gömt drogen i kroppen. Av 27 sväljare som ertappades ifjol hade 20 cannabis, övriga kokain och heroin.

Postflödet står för 56 procent av narkotikabeslagen, mycket beställs via nätet och skickas med vanliga brev eller kurirfirmor. Sedan 2011 kan även tullen stoppa droger som inte ännu klassats och kan efter åklagarbeslut förstöras.

Antalet omhändertagande av sådana substanser ökade 5 procent ifjol, jämfört med året före.
– Förstörandelagen är bra, men det tar för lång tid att sedan klassa drogerna, säger Lars Hansson på tullverket.

Mest beslag gör tullen ändå av växtdrogen khat, som tuggas av en avgränsad grupp invandrare. Ifjol togs 7,5 ton av den skrymmande växten, men det är mindre än hälften jämfört med för två år sedan. En förklaring är att Nederländerna reglerat den centralstimulerande drogen, vilket medfört att smugglingen från Afrika nu mest går via London, där den ännu inte är narkotikaklassad.

Ifjol gjordes knappt 100 000 kontroller av svenska tullen, färre än året före. Tulledningen uppger ändå att antalet beslag nu är 145 procent fler än för tio år sedan då betydligt fler kontroller gjordes. Tullens ”samhällsnytta” var ifjol nära 1,5 miljarder kronor, beräknat utfrån de beslag som inte kom ut och gjorde skada.

För att avslöja smugglare krävs tullnärvaro gränsskyddschef Sven-Peter Ohlsson

Tullen arbetar idag mer med mobila grupper och informationsutbyte. Och försöker hänga med i smugglarnas metoder. Ligor kartlägger tullens rörelser och prövar nya vägar att föra in otillåtna varor. Dessutom vet tullen att globalt ökar smuggling i godstrafiken.

– Vi måste ständigt ändra vårt utnyttjande av befintliga resurser, röra oss mellan resandeflödet, som brukar ge fler beslag, och kommersiella godstrafiken som tar mer tid, men kan ge större mängdbeslag, säger Tullverkets gränsskyddschef Sven-Peter Ohlsson till Drugnews.

För att hänga med i utvecklingen så har tullen beställt tre nya mobila skannrar som kan genomlysa en container på en timme, vilket annars tar dagar att kolla. En testas nu i Frihamnen i Stockholm. Sedan tidigare finns några vid Öresundsbron och i Göteborgs hamn.

Men en förklaring till färre kontroller är även att pensionsavgångar av tulltjänstemän inte ersätts och det blivit glesare vid gränsen. Idag arbetar bara omkring 500 av tullverkets 2100 anställda med gränsskydd och underrättelse.

– Så är det. På längre sikt om vi inte får ökade resurser så får det en negativ effekt. För att avslöja smugglare krävs tullnärvaro, säger gränsskyddschef Sven-Peter Ohlsson.