Flera ledande politiker och två förbundsordförande inom frivilligsektorn kritiserar USA:s president Barack Obama – som nyss besökt Sverige – för att inte följa FN:s narkotikakonventioner genom acceptera att två delstater legaliserat marijuana.
Efter åtskilliga månaders tystnad klargjorde USA:s justitiedepartement den 29 augusti att man accepterar de lagar i delstaterna Washington och Colorado som gör cannabis (marijuana) till en laglig kommersiell produkt. Detta är en vändpunkt i USA:s narkotikapolitik som kommer att få efterverkningar inte bara i det egna landet utan i hela världen.
Det internationella samarbetet kring narkotikakontroll är drygt 100 år gammalt och har sitt ursprung i det mycket omfattande missbruket av opium i Kina vid den tiden. Efter Andra världskriget etablerades ett system under FN:s regim som trots stora utmaningar fungerat ganska väl.
Man uppskattar att drygt 200 miljoner människor använder narkotika, i de allra flesta fall cannabis, vilket ska jämföras med den mångdubbla användningen av alkohol och tobak där skador och dödsfall vida överträffar motsvarande för narkotika.
Fram tills nu har det rått tämligen stor enighet mellan världens alla regeringar om att leva upp till de höga ambitionerna i FN:s narkotikakonventioner, där cannabis är en av de droger som klassas som narkotika. Några länder har tillämpat sina narkotikalagar utan större emfas men inte i något land har man tagit steget fullt ut och legaliserat narkotika. Därför är det som pågår i USA något helt nytt.
Cannabis kommer i delar av USA att bli en laglig produkt som ska beskattas och omgärdas med särskilda regler.
Etableringen av företag som producerar, marknadsför och säljer cannabis har redan inletts och förutom tobaks- och alkoholindustrin kommer USA således få en marijuana-industri.
En legalisering av cannabis i USA kommer att öka konsumtionen och skadorna där. Erfarenheterna från just Colorado, som haft lagar om s.k. medicinsk marijuana i flera år, talar sitt tydliga språk; missbruket bland unga ökar betydligt. Dessutom innebär detta en kraftfull försvagning av det internationella samarbetet för att minska narkotikaproblemet. Om USA inte bryr sig om sina åtaganden mot FN-systemet, varför skulle något annat land behöva bry sig? Narkotikakonventionerna riskerar övergå till att vara rekommendationer istället för bindande avtal länder emellan. En fullständigt förödande utveckling.
Sverige fick i mitten av 1960-talet stora narkotikaproblem. Initialt prövades en mycket tillåtande politik med de facto-legalisering av cannabis enligt en modell som Nederländerna senare gjorde till sin. Efter en tumultartad debatt på 70-talet svängde politiken om på 80-talet till en restriktiv och balanserad modell där rättsväsende, socialtjänst, missbruksvård och prevention i skolor alla var viktiga komponenter. En stor majoritet av den svenska befolkningen sluter idag upp kring en narkotikapolitik vars huvudsyfte är att skydda unga människor mot narkotika.
Även om USA:s stater stiftar sina egna lagar riskerar president Obamas presidentskap förknippas med den period då cannabis blev en legal och kommersiell produkt, utöver de droger vi redan har så stora bekymmer med. Detta är extra allvarligt eftersom den unga hjärnan är särskilt sårbar för cannabispåverkan.
Den svenska regeringen bör utnyttja sina goda kontakter med den amerikanska när det gäller narkotikapolitiken. Vi anser att USA, med alla dess stater, måste tänka om för att leva upp till FN:s narkotikakonventioner. För de unga i USA, för de unga i världen, för allas vår framtid.
Undertecknare:
Rickard Nordin, riksdagsledamot, C
Magnus Ehrencrona, riksdagsledamot, MP
Eva Olofsson, riksdagsledamot, V
Birgitta Rydberg, landstingsråd i Stockholm, FP
Berthold Gustavsson, kommunstyrelseledamot M, Stockholm
Per-Erik Lundberg, förbundsordförande Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle
Anna Carlstedt, förbundsordförande IOGT-NTO