I rapporten ”Från insidan”, som publicerades tidigare i år, beskriver Barnombudsmannen hur häktade barn, som misstänks för allvarliga brott, regelmässigt utsätts för behandling som strider mot Barnkonventionen och EU-regler.

Förhållanden som liknas vid tortyr och särskild grym behandling.
Enligt statistik framtagen av BO greps år 2011 totalt 3 000 unga under 18 år och placerades i svensk arrest. Av dessa häktades senare 120, en tredubbling på två decennier.

Kristoffer Johansson, förbundsordförande vid Unga Kris, kan beskriva häktade ungdomars hopplösa situation utifrån egna erfarenheter.
Han satt helt isolerad under 2,5 månad när han var tonåring. Ensam i en cell 23 timmar per dygn på ett häkte avsett för vuxna. All kommunikation med omvärlden var avskuren, inga besök, ingen radio, tv eller dagstidningar var tillåten.

– Undan för undan kände jag hur jag blev mer och mer psykiskt nedbruten, jag fick minimal information om vad som väntade mig. Jag kunde inte meddela mig med någon, personalen var opersonlig och kall, berättar han på mötet.
– Omhäktningarna varannan vecka gick per automatik, jag fick inte ens delta vid dessa. Efter de månaderna var jag helt nedbruten, det var en otrolig lättnad när jag äntligen kom ut därifrån, berättar Kristoffer, som fortfarande minns denna tid som traumatiserande.

Liknande berättelser har Barnombudsmannen fått höra under sin undersökning, där 36 unga häktade ingick, som utmynnade i sin rapport. EU och FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sverige för att barn hålls isolerade under sådana förhållanden och lämnat rekommendationer för att stärka barns rätt.

Sverige följer bl a inte Barnkonventionen och tortyrkonventionen om att unga som grips inte får isoleras och hållas frihetsberövade lång tid.

– Vi begär att kriminalvården utbildar sin personal ur ett barnperspektiv, dessutom måste särskilda avdelningar inrättas för de barn som trots allt häktas. Tiden från gripande till dom måste kortas till högst 30 dagar och en särskild ombudsman för häktade barn bör inrättas dit de kan vända sig med frågor och klagomål, säger Anna Karin Hildingson Boqvist och Sara Philipson, jurister på BO, till Drugnews.

De vill även att en särskild fristående tillsynsmyndighet inrättas som kan peka på missförhållanden för att komma till rätta med dessa. På vissa häkten finns eldsjälar bland personalen och det är bra, men utbildningsinsatser måste genast påbörjas.

När en person grips av polis blir denne placerad i en arrestlokal, de som jobbar är anställda från inhyrda privata vaktbolag. De saknar i princip utbildning för att handskas med barn. Det anser Unga Kris och BO är mycket problematiskt och genast måste åtgärdas.

På tisdag fortsätter barnrättsfrågor diskuteras på ett annat seminarie då regeringens representant, barnminister Maria Larsson (KD) ställs mot väggen.

– Nu måste regeringen ta dessa frågor på allvar, BO:s rapport speglar verkligheten för de häktade barnen, säger Kristoffer Johansson på Unga Kris.

Medverkar då gör även Thomas Hammarberg, tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter vid Europarådet, Barnombudsmannen, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården om hur situationen kan förbättras för barn i arrest och häkte.

• Fotnot: Unga Kris (del i Kriminellas revansch i samhället) startade 2006 och finns idag i 14 städer i Sverige och har drygt 1 000 medlemmar. Föreningen arbetar aktivt med att söka kontakt med ungdomar som är inlåsta på häkten, institutioner och fängelser.