Studien, som även ska redovisas i Almedalen, kommer nog bli bränsle i såväl missbruksvårdsdebatten som om hur barn och anhöriga kan få bättre stöd.

Det är Nationellt kunskapscentrum anhöriga (Nka) som tillsammans med Chess vid Stockholms universitet i veckan presenterat en stor kartläggning av barn som har föräldrar med missbruk, psykisk sjukdom, allvarlig kroppslig sjukdom eller vars förälder har avlidit.

I vad mån barnen själva löper ökad risk att drabbas av ohälsa, sociala problem och sämre skolresultat ska undersökas i två nu pågående studier.

Av alla födda åren 1987-1989 hade 7,6 procent av barnen före 18 års ålder haft minst en biologisk förälder inlagd på sjukhus på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol eller narkotika. Vanligast var psykiska besvär, medan 2,5 procent haft mor eller far som vårdats för alkoholproblem och 1,5 procent för narkotikamissbruk. Totalt berördes cirka 26 000 barn per år.

Utvidgas definitionen av missbruk till även omfatta föräldrar som haft vårdkontakt i öppenvård på sjukhus på grund av beroendeproblem och de som dömts för rattfylleri eller narkotikabrott, så berördes hela 17 procent av barnen. Det är ungefär vart sjätte barn i Sverige.

I tidigare uppskattningar har Folkhälsoinstitutet teoretiskt beräknat att cirka 385 000 barn (vart femte barn) lever med förälder i missbruk eller riskbruk.

– Vår kartläggning visar att oroande många barn berörs och att deras behov av stöd behöver uppmärksammas så tidigt som möjligt, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nka, till Drugnews.

Nya siffrorna liknar Folkhälsoinstitutets, men studien har identifierat och belyser faktiska människor som haft kontakt med myndigheter och vården.
– Inräknas föräldrar med riskabelt alkoholbruk som inte haft vårdkontakt, så är antalet troligen större, säger han.

Den nya studien visar även att elva procent av mammorna och 5,5 procent av papporna använder antidepressiva läkemedel. Och att nära ett barn av trettio förlorat en förälder som avlidit innan de blivit myndiga, vilket motsvarar cirka 3 500 barn per år.

Beroendeproblem, sjukdomar och dödsfall hos föräldrar drabbar oftare barn som är en i en utsatt social situation i samhället. Av registerutdrag från patientregister och SCB framgår även att föräldrar med annat nordiskt ursprung vårdas oftare för missbruk och psykisk sjukdom.

2010 infördes en ny lag som ställer krav på att hälso- och sjukvården ska beakta barn och ungas behov av information, råd och stöd till barn var föräldrar har allvarlig psykisk eller fysisk sjukdom – inklusive missbruk – eller om förälder plötslig avlider.

Kartläggningen visar på hur stort behov är att uppmärksamma dessa barn. Men även öka vårdpersonalens kompetens om problemen och ge underlag för beslutsfattare att ta fram nya riktlinjer, enligt Lennart Magnusson på Nationellt kompetenscentrum anhöriga i Kalmar.
– Vuxna med problem behöver stöttas i sitt föräldraskap, men det behövs även direkt hjälp till barnen, säger han.

Hittills har fyra regioner fått särskilda resurser för att samla och sprida kunskap vidare om barn som anhöriga.

• Fotnot: Studien “Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de? Rapport 1 från projektet ”Barn som anhöriga” – en kartläggning“ (pdf-fil, 32 sidor). Två nya delstudier som särskilt undersöker hur det gått för de anhöriga barnen, exempelvis vad gäller skolresultat, missbruk och sociala problem väntas under 2013 och 2014.