STOCKHOLM Den ofta hyllade föräldrastödmetoden ÖPP som numer används landet runt har inte den tydliga effekt på ungas alkoholvanor som är tanken. Det visar en ny utvärdering av programmet. Vikten av föräldrars restriktiva inställning kan ha spritts på andra sätt kan vara en förklaring.
Jämfört med en kontrollgrupp, vars föräldrar inte fått samma stöd, så fann forskarna inga säkra programeffekter och skillnader vad gäller de ungas berusningsdebut, hur ofta och mycket de drack.
Örebro preventionsprogram (ÖPP) utvecklades vid Örebro universitet och är tänkt att minska berusningsdrickande bland högstadieungdomar i årskurs 7-9. Föräldrar informeras vanligen vid sex presentationer om vikten av ett tydligt och restriktivt förhållningssätt och att inte hemma bjuda sina barn på alkohol. Dessutom uppmuntras föräldrarna till överenskommelser i klassen om gemensamma regler för att förebygga att barnen dricker.
Det är forskare knutna till Stad (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) och Karolinska institutet som gjort en andra utvärdering. De följde totalt 1752 elever och 1314 föräldrar från 40 skolor i 13 län i tre år, de som gick programmet och de i kontrollgruppen som inte ingick var lika stora.
Den första utvärderingen i slutet av 1990-talet gjordes av metodutvecklarna själva i Örebro och visade på positiva effekter av programmet. Men alltså den nya utvärderingen när metoden spridits fann inte samma effekt.
– Tyvärr fann vi inga tydliga effekter av ÖPP-programmet vad gäller de ungas alkoholvanor. Vi kan inte heller säga exakt varför, men det kan finnas flera orsaker, säger forskaren Maria Bodin till Drugnews.
Det finns metodologiska skillnader mellan de båda utvärderingarna och ursprungliga programmet har ändrats när det spridits i landet. Då var det de engagerade metodutvecklarna själva som höll i träffarna och föräldrar uppmanades att även engagera sina barn i fritidsaktiviteter, vilket idag lyfts bort. Idag är det lokala presentatörer som håller i informationen.
– Programtroheten kan ha sjunkit, dessutom har vikten om föräldrars restriktiva roll ökat genom annonser och mediakampanjer, så kontrollgruppen kanske har fått kunskapen på andra vägar och därför var lite för “bra“, säger Maria Bodin.
• För det är inte så att föräldrars restriktiva hållning till unga och alkohol är oviktig?
– Nej, det finns många studier som visar att föräldrars inställning har betydelse. Även vår studie visade att barn som bjöds på alkohol hemma i 7:an hade ett högre berusningsdrickande i 9:an, men det gällde alltså båda grupperna.
Hon tror dock att den nya studien leder till en diskussion om huruvida ÖPP-program bör rekommenderas framöver. Det är i vart fall svårt att se tydliga effekter av dem, enligt Stad-studien.
• Fotnot: Studien “Effektutvärdering av Örebro preventionsprogram (ÖPP)“ (pdf-fil, 26 sidor) av forskarna Anna Strandberg och Maria Bodin har finansierats av Folkhälsoinstitutet och ska senare publiceras i vetenskapliga tidskriften Addiction.