Satsning mot ungdomsbrott

STOCKHOLM Social insatsgrupper ska försöka förebygga brott och att ungdomar hamnar i kriminella gäng. Cirka 5 000 unga är idag med eller riskerar rekryterats till gängen. Det finns även 30 000 unga som myndigheterna inte har koll på.

Vid ett seminarium i tisdags på Rosenbad i Stockholm berättade justitieminister Beatrice Ask (M) hur olika myndigheter i en gemensam storsatsning ska försöka få bukt med den ökande ungdomskriminaliteten.

Rikspolisstyrelsen har fått regeringsuppdraget och ska tillsammans med högst tolv kommuner i landet starta pilotprojekt där en mängd övriga myndigheter ska knytas in lokalt samarbete under ledning av socialtjänsten.
Stadsdelar i de tre storstäderna och Uppsala är redan klart ska ingå i satsningen.

Vid kickoffen var det fullsatt i konferenssalen av generaldirektörer, höga polischefer, representanter från kommuner och landsting, politiker, jurister, exkriminella och frivilligorganisationer.

Justitieministern underströk allvaret i storsatsningen för att minska ungdomsbrott och rekrytering till kriminella gäng. Och projektet ska täckas av myndigheternas befintliga budget.
– De rättsvårdande myndigheterna har fått mycket mer resurser de senaste åren och nu vill jag ha valuta för pengarna och se resultat, säger Beatrice Ask till Drugnews under en kaffepaus.

Idag är omkring 5 000 pojkar under 21 år kriminella och medlemmar eller riskerar hamna i kriminella gäng.
– 30 000 ungdomar är bas för den organiserade brottsligheten, vi har inte en aning om var de finns, sade Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist i sitt anförande och hänvisade till en färsk rapport (pdf-fil) utgiven av Ungdomsstyrelsen.

Hon anser det viktigt att hitta dessa ungdomar och få tillbaka dem i samhället.
Idag är unga både mer utsatta för brott och inblandade i brott än andra i samhället och risken att fastna i kriminalitet är därför större.

De lokala sociala insatsgrupperna ska bestå av representanter från bland annat socialtjänst, polis och skola. De ska identifiera kriminella ungdomar och ta fram individuella handlingsplaner för dessa.

Arbetet är tänkt vara konsekvent och uthålligt. Vid behov ska också Kriminalvården, statliga tvångsvården, kommunens missbruksvård, psykiatrin och andra myndigheter kunna kopplas in i. Ideella organisationer och näringslivet välkomnas att medverka.

– Nu lägger vi stort fokus på att minska ungdomsbrottsligheten. Det har ju varit så att kommunen äger problemet tills det har blivit en polissak av det, i de sociala insatsgrupperna ska vi kunna agera innan brott inträffar, sade rikspolischef Bengt Svensson till Drugnews.
Han betonade att för att lyckas med de sociala grupperna gå över myndighets- och departementsgränser, och även exempelvis involvera Försäkringskassan och Kronofogden.

• Drugnews: lägger inte sekretess mellan myndigheterna hinder för insatserna?
– Jodå, men det är först när man kan identifiera hur sekretessen sätter käppar i hjulen som vi kan åtgärda det, uppstår det sekretessproblem så får vi lösa dem under arbetets gång, svarade justitieminister Beatrice Ask.

– Kommunernas socialtjänst äger sekretessen, det är de som känner till hela individens förhållanden. Om en person under 21 år kan befaras hamna i kriminalitet kan sekretessen brytas, under förutsättning att det kan antas bidra till att förhindra brott, sade Carin Götblad, länspolismästare i Stockholm, till Drugnews.
Hon har tidigare utrett och föreslagit insatsgrupper, stöd till föräldrar och att socialtjänsten får lämna uppgifter till polisen för att förhindra nyrekrytering av fler unga i riskzonen.

Vid seminariet deltog också några före detta kriminella, bland annat Waldemar Ryggmark från Kriminellas revansch i samhället. Han arbetar vid ett av de två livsstilshus som föreningen startat i Göteborg och Uppsala. De tar emot gängmedlemmar som vill hoppa av från gängen och ordna upp sina sociala liv.

– För att klara av ett liv utan gänget måste man först utmana sina attityder och sin kriminella livsstil. Därefter handlar det om att bygga upp sitt liv igen utifrån den egna kunskapen om sig själv, sade Waldemar Ryggmark.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram vägledning om stödinsatser för unga och en riskbedömningsmanual för att identifiera dem och vilka som vill lämna de kriminella nätverken.

Pilotverksamheten ska inledas senaste i juni i år och slutredovisas senast 31 oktober 2012.

Tema: GÄNGEN

Grov organiserad brottslighet
ibland kallad maffia

har ökat både i Sverige och utomlands. Kriminella lokala nätverk etableras ofta i socioekonomiskt utsatta bostadsområden och invånarna drabbas. Enligt polisens bedömning 2017 så fanns det 61 utsatta områden, varav 23 särskilt utsatta, i Sverige. 2019 var polisens lägesbild något ljusare, 60 områden betecknas nu som utsatta, varav 22 som särskilt utsatta. Insatser görs för att de ska bli tryggare och tas bort från listan.

Våld, dödliga skjutningar och sprängningar har fortsatt öka mellan gängen, vittnen vill/vågar inte berätta. Cannabis är viktig inkomstkälla för nätverken.

Maffialiknande nätverk profiterar på narkotikahandel, utpressning, andra brott, ibland även laglig verksamhet (t.ex i Italien). Pengar tvättas ofta via banksystem.

Läs mer

Etiketter:

Annonser