Ungas supande fortsätter minska

VISBY Supandet fortsätter minska bland tonåringar i nian. Bland 15-16-åriga skolpojkar så har drickandet halverats senaste decenniet och är det lägsta sedan mätningarna av ungas drogvanor inleddes 1971. Narkotikaanvändning är kvar på en låg nivå.

Det visar den årliga rapporten från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning som redovisades i onsdag vid Almedalsveckan i Visby. Den bygger på enkäter med cirka 5 500 elever i nian om deras drogvanor.

Från att på 1970-talet nästan alla uppgav att de drack alkohol, så har andelen nu sjunkit till 67 procent för flickorna och 56 procent för pojkarna. Det är en nedåtgående trend som iakttagits i några år och gäller särskilt för pojkar. Alkoholkonsumtionen är nu i snitt drygt två liter per elev omräknat till ren alkohol per år.

– Det här är absolut en trend. Något som jag tror har spelat stor roll är att samhällsklimatet har ändrats de senaste 30 åren, det är inte längre accepterat att minderåriga dricker, säger Vidar Aronsson, förbundsordförande i Ungdomens nykterhetsförbund, till Svenska Dagbladet.

Däremot är berusningsdrickande högt bland både pojkar och flickor – ungefär var femte skolelev i nian, vilket ändå är en minskning mot tidigare år. Och när de fyllt 18 år dricker många betydligt mer. Flera unga vuxna dricker så mycket att de riskerar drabbas av alkoholskador, visar en tidigare rapport från Folkhälsoinstitutet.

CAN:s skolrapport visar även att tobak är på väg ner. 28 procent av flickorna röker och 22 procent av pojkarna röker. Fler än var tredje uppger att de själva lyckas köpa sina cigaretter, trots butikernas åldersgräns. Fyra procent av flickorna snusar, hela 16 procent av pojkarna.

Narkotikaanvändningen som ifjol vände uppåt efter flera års nedgång ligger kvar på samma nivå. Sju procent av pojkarna och nio procent av flickorna i årskullen har någon gång prövat illegala droger, vanligast cannabis (hasch/marijuana). Ungefär fem procent uppger att de någon gång sniffat, exempelvis lim, bensin eller drivgaser.

Även om en liten grupp unga har oroande drogvanor, och som är större på gymnasiet, så är de svenska skolelevernas alkohol- och narkotikavanor låga i en internationell jämförelse.
– Det beror sannolikt på attitydförändringar och koncensus om en restriktiv drogpolitik, särskilt vad gäller narkotika – över 90 procent av de svenska eleverna har inte prövat och säger nej till narkotika. Legaliseringsröster är få och många unga bryr sig om vad föräldrarna tycker, säger forskningsassistent Thomas Hvitfeldt, ansvarig på CAN för studien, till Drugnews.

Professor Hans Swärd från Lunds universitet, som också deltog vid seminariet, tror även att Sverige anslutning till Barnkonventionen har betydelse för attityder och drogvanor då unga numer betraktas som barn till 18 års ålder och särskild ska skyddas.

Etiketter:

Annonser