STOCKHOLM Unga som tvångsvårdas på statens ungdomshem kan vara inlåsta i flera veckor utan att få komma ut i friska luften. De har sämre rättigheter än grovt kriminella vuxna på fängelser, enligt radioprogrammet Kaliber. “Begreppsförvirring“, svarar Statens institutionsstyrelse.
Kaliber har talat med flera ungdomar som varit placerade på statens särskilda ungdomshem. De berättar att de i perioder varit inlåsta och nekats få frisk luft.
En tvångsomhändertagen flicka berättar att hon på ungdomshemmet Solgården skar sig djupt i armarna i hopp om att få komma till sjukhus för att komma ut. På flera ungdomshem finns ett markeringssystem där “röd plupp“ innebär att man inte fick vara ute.
En flicka uppger att hon började röka för att få komma ut till en ingallrad balkong. En flickas journal visar att hon inte var ute på fem veckor.
Kriminella vuxna som dömts till fängelse har i regler rätt till minst en timme utevistelse per dag. Något som för inlåsta på ungdomshemmen alltså inte reglerats i lag.
Enligt SiS finns det behov av att ibland inskränka ungdomars rörelsefrihet av behandling eller säkerhetsskäl. De kommer ibland från kaotiska miljöer med drogmissbruk, kriminalitet och våld. Kanske har neuropsykiatriska funktionshinder och utgör en fara för sig själva eller andra.
“Att under en period vårda dessa ungdomar i enskildhet och ge dem möjlighet att i en lugn miljö umgås med enbart personal, som förstår deras särskilda problem och behov, gagnar behandlingen“, skriver SiS på sin hemsida.
Generaldirektör Ewa Persson Göransson säger i SR P1-morgon att det nog råder viss begreppsförvirring.
– Alla på våra ungdomshem ska få frisk luft varje dag, det är en självklarhet. Men det är inte samma sak som utevistelse som kan innebära promenader och utflykter. Där det ibland krävs restriktioner om den unge är rymningsbenägen och kanske känner drogsug och vill ut, säger hon i programmet.
Hon ifrågasätter även några av flickornas uppgifter om att de varit inlåsta i flera veckor och uppger att nya regler från februari i år gäller på ungdomshemmen.
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg är kritisk till Statens Institutionsstyrelse som tidigare varit i blåsväder efter påstådda kränkningar av ungdomar.
– Jag är bekymrad över att SiS reflexmässigt slår ifrån sig. De uppgifter som kommit fram om hur intagna ungdomar behandlas är inte förenligt med barnkonventionen, säger han i P1-Morgon.
Kriminologen Jerzy Sarnecki säger i en kommentar att lagen om tvångsvård av unga måste ses över och göras om.
• Statens Institutionsstyrelse tar årligen emot omkring 1000 ungdomar mellan 12-21 år som har allvarliga sociala problem och beteendestörningar. Tvångsvården drivs vid 26 särskild ungdomshem. Enligt SiS hölls ifjol 302 ungdomar någon gång i enskildhet, tre av dessa i sex månader eller mer.
Tema: BARNEN
De glömda barnen
fler måste upptäckas och få stöd
Flera barn föds på skuggsidan, utan att bli sedda. Växer kanske upp med förälder med riskbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Barnen får ofta ta ett stort ansvar hemma, undviker ta hem kompisar och löper större risk att själv senare i livet få sociala problem. Förr beräknades de till cirka vart femte barn, men siffran ansågs svajig. Sen användes beräkning om att minst 100 000 barn (4,5 – 5,2 proc.) ha förälder som fått beroendevård.
Ny CAN-genomgång 2019 av internationell forskning tyder åter på att vart femte barn i Sverige (430 000) någon gång under uppväxten haft förälder med alkoholproblem och 320 000 av dem farit illa.
Andra vuxna kan spela roll och göra något – lärare, elevvården, släkt, medmänniska, politiker…
Kampanjveckan Spela Roll.