Under USA:s krig i Vietnam på 1960-1970-talen hamnade tusentals amerikanska soldater i narkotikamissbruk, vilket de tog med sig hem. Likaså började många ryska soldater använda heroin under Sovjets ockupation av Afghanistan. Något som försvagade stridsmoralen och förde med sig narkotikaproblem till hemmaplan.

Den historiekunskapen har dagens talibankrigare och al´Quaida som bekämpar NATO:s ockupation i Afghanistan. De försöker använda knark som ett vapen för att destabilisera moralen hos fiendesoldater. Och i landet finns världens största opiumfält.

Häromdagen redovisades statistik som visar 653 positiva resultat av knappt 43 000 drogtester från 2004 till augusti i år bland australienska soldater i Afghanistan.

– Våra soldater åker dit friska och normala, sedan kommer de tillbaka med alla sorters missbruksproblematik, säger John Jarrett, vietnamveteran och ordförande för Young Diggers, australiensiska soldaters stödsajt på nätet, till Sunday Mail.
Men det framgick även av siffrorna att drygt hälften av de australienska soldater som upptäckts hade testat positivt redan innan de fick marschorder till Afghanistan.

Allt fler USA-soldater hamnar i drogmissbruk i Afghanistan och Irak, enligt en hemlig rapport som läckt ut i media. I rapporten beskrivs hur soldater faller offer för narkotika när de under permissioner försöker döva tristess och krigsupplevelser.

Det utnyttjas av talibaner och al´Quaida som ihärdigt försöker förse soldater med heroin, opium och cannabis. Några soldater har även tagit med sig egna droger, såsom kokain, när de åker iväg till tjänstgöring.

– Det tunga narkotikamissbruket bland amerikanska soldater i Afghanistan har fördubblats under de senaste fyra åren. Ju fler soldater Obama-administrationen skickar från Irak till Afghanistan, desto fler kommer att falla offer för knarket, sade Barry McCaffrey, pensionerad fyrstjärnig general och tidigare drogtsar, på en konferens i somras, rapporterar nättidningen Daily Beast.

Någon statistik om antalet amerikanska soldater med missbruksproblem har inte redovisats. Men talesmän för USA-militären menar att regelbundna drogtester genomförs och antalet opiatmissbrukande soldater är lågt. Dessutom understryker de att amerikanska soldaterna idag inte är inkallade, som under Vietnamkriget, utan är där frivilligt och mera medvetna om riskerna.

Även svenska soldater i Afghanistan kan riskera lockas in i narkotikamissbruk. Insatsen räknas som den farligaste på länge för svensk trupp. Tidigare var placeringen i norra Afghanistan ett relativt lugnt område, men incidenter och skador har ökat och därmed den psykologiska pressen.

Just nu förbereds en ny Isaf-styrka, ett hundratal svenska soldater av totalt nära 500 reste iväg i veckan. Enligt ett riksdagsbeslut kan de utökas till 855 personer.

Soldaterna i utlandsstyrkan genomgår läkarundersökning före anställning. Under utbildningstiden får de information om narkotika och dopingmedel. För att upprätthålla ordning under uppdraget finns svensk militärpolis på plats, svensk lag gäller.

– Det görs ingen drogtestning varken före eller under tjänstgöringen. Men om det finns skälig misstanke genomförs utredning enligt svenska lagar och regler, säger Maria Pålsson på Högkvarterets informationsstab i Stockholm till Drugnews.

På hemmaplan har Värnpliktsrådet länge krävt att slumpvisa drogtester ska göras under utbildningen, bland annat av säkerhetsskäl. Försvarsanställda har tidigare kunnat drogtestas, men det har nu lagts på is.