I Världshandelsorganisationen WTO:s förhandlingar om nya tjänsteavtal tar man föga hänsyn till enskilda länders möjligheter att värna om folkhälsan. Det innebär allvarliga konsekvenser för alla länder som vill föra en restriktiv alkoholpolitik. Värst drabbade blir u-länderna.

Sverige har ofta tagit strid för en restriktiv alkoholpolitik, även internationellt. I Sverige har folkhälsa oftast setts som ett mål med hög prioritet på den politiska dagordningen.

Men den framgångsrika svenska folkhälsopolitiken står i stark kontrast mot den politik som EU-kommissionen nu försöker tvinga på fattiga utvecklingsländer.

I WTO:s pågående förhandlingar om handelsliberaliseringar driver EU linjen att utvecklingsländer ska öppna upp sina marknader för alkohol och tobak – ivrigt påhejade av västerländska sprit- och tobaksbolag.

EU-kommissionen står bakom att andra länder – inklusive utvecklingsländerna – ska utöka sina åtaganden och liberalisera handeln inom tjänstehandelsområdet (GATS) inklusive handeln och marknadsföringen av alkohol och tobak. Kommissionen vill också utvidga de nuvarande åtagandena inom GATS till att också inkludera nya begränsningar vad gäller ländernas möjligheter och rätt att lagstifta inom området, begränsningar som kommer att omfatta alla WTO:s medlemsländer, inklusive Sverige.

Om EU:s krav går igenom försvinner utvecklingsländernas möjligheter att reglera handeln med dessa varor för att skydda folkhälsan.

För det första kommer möjligheten att införa monopol begränsas. Sverige har hittills lyckats bevara sitt detaljhandelsmonopol för alkohol genom att förhandla fram ett undantag från WTO-reglerna. Problemet är att kriterierna för att tillämpa undantag från WTO:s regler är synnerligen begränsade och kan komma att begränsas än mer i framtiden. Skälen för undantaget måste godkännas som ”objektiva” och ”relevanta” av WTO:s tvistepanel – som förstås har handel och inte folkhälsa som främsta mål.

Samtidigt bör påpekas att utvecklingsländernas kapacitet att på liknande sätt ta till strid i den odemokratiska världshandelsorganisationen i regel är mycket liten. I många fall har utvecklingsländer bara en eller två förhandlare som ska bevaka alla frågor. Att framgångsrikt driva en mångårig tvisteprocess inom WTO är för de flesta utvecklingsländer inte aktuellt.

För det andra kommer förbud mot alkoholreklam att försvåras betydligt. Kommissionen begär oreserverade åtaganden när det gäller annonsering/reklam, ett krav som de europeiska sprittillverkarna länge har drivit. Det innebär att länder som Sri Lanka och Taiwan får ge upp sina alkoholpolitiska verktyg och tvingas låta aggressiva västerländska sprit- och tobaksföretag obehindrat marknadsföra sina varor.

De påstådda fördelarna av en ytterligare liberalisering är att varorna blir billigare och mer tillgängliga för konsumenterna. Men varken alkohol eller tobak är vilken vara som helst.

Om EU:s förslag på liberaliseringar går igenom riskerar alkoholen att bli ett utvecklingshinder i många länder. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är alkoholen en av “top five killers“ i världen.

Alkoholskadorna ökar idag i utvecklingsländer, och kommer att tillta alltmer ju närmre man kommer de rika ländernas nivå av alkoholkonsumtion. Skillnaden är att utvecklingsländerna saknar västvärldens resurser för att ta itu med följderna.

Därmed inte sagt att konsekvenserna för EU-länderna inte kommer att bli kännbara. Inte minst för Sveriges del kommer möjligheterna att driva en fortsatt effektiv alkoholpolitik minska dramatiskt.

Eftersom utrikesdepartementet i de pågående GATS-förhandlingarna gjort fullständiga åtaganden inom reklamområdet, äventyras utformningen av det nuvarande svenska alkoholreklamförbudet. För att försvara folkhälsopolitiken skulle Sverige behöva dra tillbaka sitt åtagande gällande reklam- och marknadsföringsområdet från GATS-avtalet i sin helhet – en process som är mycket komplicerad och svårmanövrerad.

Sverige kommer också att påverkas av nya föreslagna begränsningar av länders möjligheter att lagstifta inom områden där länder redan gjort åtaganden inom GATS. I Sveriges fall handlar det inte bara om alkoholreklam, utan även detaljhandel med tobak, alkoholservering på pubar och restauranger, samt partihandel med alkohol. Här måste Sverige agera omedelbart för att förhindra nya begränsningar på länders möjligheter att reglera i folkhälsopolitiskt syfte.

Konsekvenserna av hur det kan gå när man behandlar känsliga serviceområden inom GATS klargjordes på ett övertydligt sätt genom USA:s strid mot WTO:s tvistepanel 2004. Tvistepanelen bestämde att USA bröt mot åtagandena i GATS genom att förbjuda spel på Internet. Utslaget från WTO:s tvistepanel visar att ett nationellt beslutat förbud som berör någon del av ett GATS-reglerat tjänsteområde – det skulle till exempel kunna gälla radio- och tv-sänd alkoholreklam – skulle bryta mot GATS åtaganden. Det innebär att GATS äventyrar långt fler politikområden än vad som förutsågs när överenskommelsen träffades. Konsekvenserna på tobak- och alkoholområdet är ett tydligt exempel på detta.

När handelsintressen står i strid med överordnade mål som hälsa och utveckling är det politikerns roll att prioritera. Folkhälsa får inte bli en fråga som lämnas till WTO:s tvistepanels godtyckliga avgörande.

Vi hoppas att den nya handelsministern Ewa Björling har modet att använda Sveriges internationella trovärdighet i folkhälsofrågor för att påverka EU:s position och prioritera rätt.

För folkhälsans skull måste regeringen nu omgående se till att:
– Kräva att EU-kommissionen återtar sitt krav på andra länder – särskilt utvecklingsländer – att liberalisera sina tjänsteområden med anknytning till alkohol och tobak.
– Undanta alkohol och tobak från Sveriges åtagande inom GATS.

Att stödja EU:s nuvarande position är inte bara dubbelmoral. Utrikesdepartementets hittillsvarande hållning äventyrar också de grundläggande målen för Sveriges biståndspolitik.

Fotnot: Artikeln publiceras även på sajten Europa-portalen