En stor konferens med ett hundratal deltagare hölls där i onsdags om ”den glömda drogen” khat, som ofta hamnar i skymundan av andra narkotiska preparat då missbruket är avgränsat till några invandrargrupper. Men khat har blivit ett stort socialt samhällsproblem, och även en viktig faktor för att finansiera och underblåsa krig och konflikter.

Representanter för frivilligorganisationer, invandrarföreningar, tull, polis, åklagare, FN, utländska narkotikaexperter, Socialstyrelsen och Mobilisering mot narkotika fanns på plats.

– Äntligen kan vi få ett nationellt och globalt perspektiv på det allvarliga khat-problemet. Under de fem år jag varit samordnare har vi försökt lyfta frågan, men ofta har andra problem kommit emellan, sade regeringens nationella narkotikasamordnare Björn Fries som medverkade.

Khat är centralstimulerande som amfetamin och kokain, men med svagare ruseffekt. Den kan ge känsla av rofylldhet och tuggas under flera timmar långa seanser. Men kan även ge psykiska störningar, psykoser, påverka immunsystem, dämpa hunger och trötthet, kan leda till impotens och öka olycksrisk. Norska läkare har nyligen funnit att drogen påverkar nervsystemet mer än tidigare känt, exempelvis vid bilkörning.

Khat används främst i Östafrika, men även bland grupper som flytt därifrån.
Över hälften av somaliska män tuggar den centralstimulerande drogen i invandrarkolonier i Storbritannien och Skandinavien. Men missbruket sprider sig till även till kvinnor och ungdomar kunde rapportörer från både Sverige, Danmark och Norge berätta. Där finns 22000, 17000 respektive 19000 somalier idag.

– Khat splittrar våra familjer socialt och ekonomiskt, sade Sofia Garett från en somalisk kvinnoförening.
– I Oslo börjar alltfler unga jäntor börjar tugga, berättade Hassan Ali Omar, aktiv i ett anti-khatprojekt i Norge som vill stimulera sysselsättning, bekämpa grupptryck att tugga khat och öka kunskap om drogens avigsidor.

I Köpenhamn är de somaliska invandrarna längst ner i hierarkin – utanförskap, hög arbetslöshet, hemlöshet och missbruk även av alkohol och andra droger. Enligt en ny enkät i Göteborg så har de flesta män och 20 procent av kvinnorna tuggat khat.

Årligen beslagtar tullen mellan 5 och 8 ton (!) berättade Jonas Karlsson från myndighetens brottsbekämpningsstab.
– Hittills i år har vi fångat in över tre ton khat vid gränsen, sade han.

Jonas Karlsson beskrev hur tonvis av drogen efter skörd i odlingsområden i Kenya och Etiopien skyndsamt fraktas med flygplan till Amsterdam och London – där drogen inte är narkotikaklassad, utan ses som grönsak – och vidare till Sverige och Norge via Öresundsbron och färjor.

Inom fem, sex dygn måste khatknippena nå tuggarna för att inte rushalten ska gå förlorad.
– Eftersom det är en färskvara så är smugglingen av khat en av de mest organiserade i Europa. En last på 200 kilo khat ska snabbt fördelas till ett tusental mottagare, sade Stefan Kálmán vid rikspolisstyrelsens underrättelsetjänst och anser att myndigheter mer måste ta tag i khat-problemet.

Narkotikasamordnare Björn Fries hoppas att khatproblematiken nu kan lyftas.
– Jag vill inte tala om rasism, men det har funnits en ickeprioritering av denna fråga eftersom den mest drabbar en avgränsad invandrargrupp, sade Fries till Drugnews.

Han vill att regeringen blir mer aktiv för att se över straffsatserna (idag är gränsen till grovt narkotikabrott för khat flera hundra kilo) och tydligare signalera att khat-hantering är ett allvarligt brott.
Åklagaremyndighetens utvecklingscentrum håller på med en översyn av straffvärde och khats farlighet, berättade vice chefsåklagare Astrid Eklund som oroas av uppgifter om spridning av missbruket.

Även om nordiska länder sedan länge narkotikaklassar khat, så har WHO hittills inte funnit vetenskapliga bevis för att den är beroendeframkallande. Därför har inte FN narkotikaklassat växten, trots innehåll av låga halter av substanserna katin och katinon (som finns på FN:s narkotikalistor).
Samla fakta för att khat är skadligt och vanebildande, tipsade FN:s narkotikakontrollorgan INCB:s representant Hanifa Rebbani deltagarna för att få växten klassad i framtiden.

• En resolution antogs av sju somaliska och svenska organisationer med uppmaning till FN att narkotikaklassa khat. Och att svenska regeringen kraftfullt ska verka för att hela EU kriminaliserar produktion, handel och konsumtion av drogen. Men även en uppmaning till somaliska och andra organisationer i Skandinavien att enas och bekämpa khat.

Bakom resolutionen står Somali Women in Sweden, Somali Swedish Development and Relief Association, nykterhetsrörelsen IOGT-NTO, Sveriges invandrare mot narkotika (Simon), European Cities Against Drugs (ECAD Sweden), Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, (NBV), och Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor (KSAN) som representerar 270 000 kvinnor i landet.