MIAMI Den förre amerikanske vicepresidenten Al Gore vägrade i veckan att närvara vid ett miljöforum i Miami tillsammans med den colombianske ledaren Alvaro Uribe. Orsaken är anklagelser om att Uribe har starka kopplingar till högermilisen i Colombia som delvis lever på knarkhandel.
Milisen, som bildades på 1980-talet för att bekämpa vänstergerillan, har gjort sig skyldig till mängder med övergrepp på civilbefolkningen och tjänar stora pengar på kokainhandeln.
Tidigare i veckan höll colombianske senatorn Gustavo Petro ett två timmar långt tal i kongressen där han hävdade att Uribe under sin tid som guvernör i departementet Antioquia på 1990-talet hjälpte paramilitärerna.
Petro menade bland annat att medlemmar av vänstergerillan dödats på en av familjen Uribes rancher. Och att möten mellan högermilisen och det civila medborgargardet Convivir genomförts på en annan av familjens gårdar i området. Convivir var en legal organisation som fick vissa befogenheter av regeringen att agera självständigt, men som senare allt mer kom att ingå i de illegala milisgrupperna.
Under årets första månader har en mängd anklagelser om att politiker som samarbetar med Uribe också stött paramilitärerna haglat över regeringen i Colombia. Presidenten har haft fullt upp med att slå ifrån sig.
Den Oscarprisade miljökämpen Al Gores beslut att inte stå på samma scen som den colombianske presidenten är ytterligare ett bakslag, skriver den colombianska tidningen El Tiempo.
Colombia är ett av de viktigaste länderna för USA. Uppåt 90 procent av allt kokain som konsumeras innanför stormaktens gränser kommer från Colombia. Och USA – dit nära hälften av allt kokain som produceras i världen smugglas – ger varje år stor ekonomiskt stöd till Colombia för att bekämpa kokaproduktion och knarkligorna. Produktionen har senare år därför börjat flyttat till grannländer.