Under senare år har det framkommit en ny typ av systemhotande brottslighet direkt riktad mot rättssystemet. Det kan handla om mutor till tjänstemän för att få medborgarskap eller hot mot vittnen och poliser för att påverka en rättegång.

I en ny bok, Systemhotande brottslighet, från Svenska Carnegie Institutet pekar en rad forskare och debattörer på hur nya former av brottslighet blivit ett hot mot rättssystemet. Det sker på flera plan, t.ex. rasistisk propaganda via Internet, som gör att de inte går att beivra hets mot folkgrupp. Andra bidrag behandlar narkoterrorism, hot som affärsidé, penningtvätt och hedersbrottslighet. All sådan brottslighet utmanar det traditionella rättssystemet och dess våldsmonopol, dvs. makt att skipa rätt, om nödvändigt med tvång.

Samtidigt finns det ett inre hot genom att de som satts att försvara mänskliga rättigheter gör det bekvämt för sig i kampen mot terrorismen. Om detta att mänskliga rättigheter reducerats till ett ”varumärke” skriver juristen Dennis Töllborg i ett bidrag som borde skaka om de flesta. Här är det uppenbart att vi måste granska vår egen bild av folkhemmet som rättvisans högborg.

Ur statsmakternas synpunkt är det oroande att den systemhotande brottsligheten ökar. Samtidigt har de specialiserade polisgrupperna mot sådan brottslighet skurits ner. Om inte nuvarande rikspolischefen Stefan Strömberg tar denna brottslighet på allvar och omedelbart ordnar fram nya resurser och ny kompetens kommer han till slut inte att ha något verkligt våldsmonopol att chefa över.

Boken tar upp viktiga frågor om brottsutvecklingen som ett samhällshot. Möjligen kunde man efterlysa mer om skattebrottsligheten, som riskerar att urholka välfärdssystemet. Boken borde få våra makthavare att fundera på vad de skall använda makten till. Ty utan våldsmonopol får politiken och lagen mycket kort räckvidd.

Av Thure Jadestig

Titel: Systemhotande brottslighet, (210 sidor).
Författare: nio författarbidrag, redaktör Jonas Hartelius,
Förlag: Bokförlaget Langenskiöld, 2007.