Konferensen på Berns vände sig särskilt till skolpersonal och arrangerades av Riksförbundet narkotikafritt Samhälle. Medan drogtester blir allt vanligare inom svenskt arbetsliv så råder fortfarande osäkerhet om regler och lämplighet att använda metoden också i skolvärlden.

Hittills har de få försök som gjorts i huvudsak varit misstankebaserade tester utifrån frivilliga överenskommelser, men utländska projekt visar nu att slumpmässiga tester kanske är mer framgångsrika och kostnadseffektiva. Bara regler och integritetsfrågor kan redas ut.

Där har USA många erfarenheter att dela med sig av. Thomas Hosler, skolintendent i ett distrikt nära Detroit, Michigan, framhöll fördelarna med testerna. Studieresultaten blir bättre, arbetsmiljön för både studenter och lärare förbättras, fler söker sig till skolan och antalet idrottsutövare ökar.
– Vi är ansvariga för att skapa en säker miljö för studenterna, betonade han.

Tester av kroppsvätskor och hårstrån – som efter analys avslöjar eventuell användning av olika illegala preparat – kan hjälpa till att upptäcka, bekräfta och framförallt avhålla eleverna från att använda droger. Alla föreläsarna poängterade att man inte ska bestraffa, utan hjälpa och stödja de elever som har drogproblem.

David Evans, jurist från New Jersey, berättade om den amerikanska
lagstiftningen. Det största hindret för drogtester är risken för att anses kränka ungas integritet, men domstolar har fastslagit att man får genomföra slumpvisa drogtester vid frivillig skolaktiviteter som idrott, teater, föreningsliv med mera. Idag använder allt fler skolorna i USA drogtester, men det finns fortfarande delstater där man är helt emot.

Innan man sätter igång med drogtester är det viktigt att först anta
en drogpolicy som förklarar syftet med testerna och hur man ska agera vid positiva provsvar, vilken hjälp som ska erbjudas.
Rådgivning och annat stöd måste vara på plats innan testerna inleds.
Elever, föräldrar, lärare och närsamhället ska informeras och ges
möjlighet att ge synpunkter på policyn.

Peter Walker har varit rektor för Abbey School i Kent i England där han
införde drogtester som ledde till bättre ordning, studieresultat och mer nöjda elever. Han är nu rådgivare till den brittiska regeringen i drogfrågor och ska
leda ett forskningsprojekt med ett 30-tal skolor för att utveckla drogtester och bilda modell för skolor i hela landet.
I Storbritannien har uppåt 40 procent av 15-16-åringar experimenterat med illegala droger.
– Jag hoppas att drogtester i skolorna i förlängningen ska minska den oroat höga droganvändningen bland unga i Storbritannien. Bara vi orkar, vågar och står på, sade till Drugnews Peter Walker som stöds av premiärminister-paret Tony Blair.

Staffan Hübinette, folkhögskolelärare och aktiv i projektet Lugna gatan, redogjorde för den något annorlunda situationen i Sverige
där man kan använda arbetsmiljölagen som stöd för att använda drogtester.
Han välkomnade också den forskning som bedrivs i USA för att bekräfta de effektiva resultaten av drogtesterna.

Seminariet avslutades av Nils Lundin, skolöverläkare i Helsingborg, som varit drivande för kommunens drogpolicy där bland annat slumpmässiga drogtester ingår. Till skillnad från Walker i England som prisats för de goda resultaten med drogtester, så har Lundin anmälts till Skolverket.
– Men efter att vi sett över policyn och tillfört ordet ”frivillig” på var tredje rad, så kan vi nu gå vidare, berättade han och log.

• Även om frågan om drogtester ännu är omstridd, så är svenska folkets åsikt tydligt: två av tre svenskar anser att högstadie- och gymnasieskolor ska få drogtesta eleverna, visar en Sifoenkät.