Nytt verktyg för att möta alkoholproblem

Pedagogiken Prime For Life är en ny metod att möta alkoholproblem. Den vill undvika moralkakor och i stället ge forskningsbaserad kunskap som kan användas för att minska sin egen risk. Drugnews medarbetare deltog i en tvådagars introduktionskurs.

-Vi litar till människors kapacitet att själva besluta om förändringar i sina liv. Prime For Lifes kunskap levereras som ett verktyg för varje individ att använda i sitt eget liv.
Så säger Anna Sjöström i början av denna tvådagars introduktionskurs om Prime for lifes metodik som hon leder tillsammans med Erika Moberg i Stockholm.

När alkoholism diskuteras är ofta utgångspunkten styrka och svaghet, dvs. att utvecklande av ett beroende beror på svag karaktär hos gällande person. Prime For Life presenterar forskningsresultat som vänder på begreppen. Sjöström ber oss fundera:

-Vad är egentligen hönan och vad är ägget? En uppfattning är att det är personer med psykiska och sociala problem som utvecklar alkoholism, men det vanligaste mönstret är att alkoholismen i sig genererar psykosociala problem. Alla kan utveckla alkoholism, men en del människor löper större risk än andra. I slutändan är det dock alltid de individuella valen om konsumtionsnivå som avgör.

Alkoholism förekommer i större utsträckning hos grupper som accepterar och uppmuntrar stor alkoholkonsumtion. Men även det biologiska arvet har en påtaglig roll. De tyngsta beläggen för detta har framkommit genom studier av adoptivbarn. Studier har genomförts i Danmark, USA och Sverige. Syftet har varit att undersöka om det är arvet eller miljön som påverkar att alkoholism återkommer inom en familj. Målgruppen har varit barn som adopterats bort före sex månaders ålder. Resultaten har visat att barn med alkoholism i den biologiska släkten löper fyra gånger större risk att utveckla alkoholism och att uppväxtmiljön och det sociala arvet är av mindre betydelse.

Prime For Life syftar till att öka avhållsamheten från alkohol, höja debutåldern samt minska antalet högriskval, det vill säga val som ökar individens risk att utveckla alkoholrelaterade hälsoproblem, alkoholism och/eller situationsrelaterade problem. Med situationsrelaterade problem menas den typen av problem som kan uppstå vid berusning (trafikolyckor, personskador, våld, sexuella övergrepp, sociala problem etc.). Sjöström betonar:

-PFL:s målgrupp är vuxna alkoholkonsumenter. Vi avråder helt från att använda programmet på yngre barn. Vi rekommenderar då i stället PFL:s föräldraprogram.

Det förebyggande arbetet riktas ofta till vuxna som har alkoholproblem, men som ännu befinner sig i ett tidigt stadium av problemutvecklingen.

Erika Moberg spinner vidare på detta:
-För personer som redan har utvecklat ett beroende kan kursen innebära ett uppvaknande och en väg till rehabilitering. De som genomgår PFL före behandling har dessutom visat mindre grad av förnekande under rehabiliteringen. De personer som lever med ett beroende reagerar ofta väldigt starkt mot riktlinjerna som presenteras under kursen, eftersom de skulle behöva genomföra radikala förändringar av livsstilen för att efterleva dem.

Metodiken utgår från att varje individ har en individuell tolerans- liksom ”triggernivå” (utlösandemekanism) för alkoholism. Den toleransnivå som en individ föds med kan öka genom frekvent drickande. Det är vanligare att barn till alkoholister har hög toleransnivå. Den så kallade ”triggernivån” bestäms av det biologiska arvet. Det talas om hög-/lågriskval. När ”triggernivån” har överstigits har individen utvecklat alkoholism. Det enda lågriskvalet för en alkoholist är avhållsamhet.

PFL presenterar i den svenska modellen fem steg till riskreducering som bygger på att göra lågriskval utifrån sin egen individuella risk.
Deltagarnas reaktioner på riktlinjerna är blandade. En del påpekar att det verkar underligt att det finns en konsumtionsnivå med låg risk medan andra menar att konsumtionsgränsen är för låg, att inga människor dricker så begränsade mängder.

Anna Sjöström bemöter frågorna:
-I början betraktades vårt budskap som mycket kontroversiellt, men allt mer forskning visar att en begränsad mängd alkohol inte behöver innebära en ökad risk, såvida man inte redan har utvecklat alkoholism.

Moberg behandlar den del av PFL som berör narkotikamissbruk:
-För narkotika gäller enbart avhållsamhet, eftersom triggernivåerna är lägre för narkotika än för alkohol. Det finns heller inga forskningsbaserade riktlinjer för lågrisk-konsumtion av narkotika. Narkotikapreparatets styrka eller renhetsgrad kan dessutom aldrig garanteras vilket medför ökad risk för överdosering. Narkotika brukas nästan alltid med syftet att bli hög, vilket liksom alkoholrus medför en ökad risk för situationsrelaterade problem. Utöver dessa argument är det värt att tillägga att total avhållsamhet från narkotika är det enda lagliga alternativet.

Erika Moberg beskriver vad som förhoppningsvis sker med deltagarna under kursens gång:
-Kursdeltagarnas preventionsförnekande, såsom “Det kommer aldrig att hända mig“ ändras under kursen successivt till “Det skulle kunna hända mig och jag bestämmer själv om jag vill öka eller minska min egen risk“.

Fotnot: Drugnews medarbetare deltog i en introduktionskurs om Prime for Life. Deltagarna var mest personer som arbetar med drogprevention på något vis och som ex vill se om metodiken kan vara något för deras respektive arbetsområde. I kursen deltog även en student som funderar på att införa PFL-kurser på sitt universitet.

Prime for life

Metoden Prime for life utformades av Ray Daugherty och Terry O´Bryan i USA. De bildade år 1983 Prevention Research Institute, PRI, som är ett icke vinstdrivande utbildningsinstitut. PFL-modellen beskrivs i boken “Reducing the Risks for Substance Abuse – A Lifespan Approach“ (Daugherty RP, Leukefeld C 1998 New York: Plenum Press).

• PLF introducerades i Sverige 1998 av Anna Sjöström, droginformatör vid Försvarsmakten. Hon ansvarar idag för PRI Sverige.

• Utvärderingar både i Sverige och USA har visat att riskuppfattningen ökar och alkoholkonsumtionen minskar bland deltagarna. Framförallt minskar alkoholkonsumtionen bland dem som dricker mest. Riskuppfattningen bland deltagarna har efter 18 månader visat sig öka från 42 till 78 procent.

• I Sverige finns cirka 250 instruktörer och varje år deltar omkring 5 000 personer i PFL-kurser. I ursprungslandet USA finns omkring 7000 instruktörer och 200 000 personer deltar i kurser varje år. I USA kan man döma rattfyllerister till PFL. Det senaste året har PRI Sverige inlett ett samarbete med den svenska kriminalvården.

Etiketter:

Annonser