Det som tidigare kallades ravekommissionen heter numera länskriminalpolisens ungdomssektion på spanings- och narkotikaavdelningen. Namnet ravekommissionen kom av att man i mitten av 1990-talet arbetade mycket med unga kring den blommande raverörelsen. Bland annat kring raveklubben Docklands i Nacka.
-Det var en attraktiv ungdomsfluga, men nu för ravekulturen en tynande tillvaro, säger Manne Jönsson, chef för ungdomssektionen.

Namnet ändrades i samband med att kommissionen blev permanent och efter att ha anklagats för att vara en “kulturpolis“ med uppdrag att förstöra för ravekulturen.
-Det var helt fel. Vår uppgift är att bekämpa narkotika, inte att jaga kulturyttringar, säger Manne Jönsson.

Trots namnbytet kallas man fortfarande för ravekommissionen i dagligt tal, både på gatan och bland kollegorna.
-Det händer att man ringer någon annan enhet inom polisen och säger att man ringer från ungdomssektionen och då vet dom inte alls vem man är. Men det klarnar när man säger gamla ravekommissionen, berättar han.

Trots ändrat namn så är arbetet detsamma. Uppdelade i tre operativa grupper söker poliserna upp miljöer där man misstänker att det finns drogpåverkade ungdomar. Tidigare var det mycket på ravefester, men numera är det mest i andra ungdomsmiljöer de rör sig.
-Det är allt från lägenheter till speciella tillställningar, knutpunkter i kommunikationsnätet och parker på sommaren, säger Manne Jönsson.

Att arbeta med ungdomar på det sätt som sektionen gör ställer stora krav på poliserna. Det är viktigt att de unga bemöts på ett korrekt sätt, att man inte är för brysk. Den långsiktiga målsättningen är ju att hindra unga från att fastna i missbruk.
-Dit når man inte genom att vara stor och stöddig, säger Manne Jönsson.

Sektionens ingripanden är ofta startskottet för en hel kedja av insatser runt den unge. Socialen kopplas ofta in och man vill att föräldrarna ska vakna och inse vad deras barn håller på med.
-De flesta som har med oss att göra säger att de blivit bemötta på ett trevligt sätt. Det är en myt att vi är en kommandostyrka som slår in dörrar och har stora farliga vapen. Det stämmer inte, säger Manne Jönsson.

Hösten 2004 fick polissektionen lokaler även vid Maria ungdomsmottagning. Dit förs drogpåverkade ungdomar, urinprov tas, rapport skrivs och de som har narkotika i kroppen får böter. Vård och stöd erbjuds sedan hos socialtjänsten sekunden efter att polisdelen är avslutad.
-Vi står för tidig upptäckt, sen måste andra insatser sättas in direkt, säger Manne Jönsson.
Hittills har hälften av de 110 ungdomar som sedan oktober förts till Maria Ungdom tackat ja till samtal och att till upprätta en behandlingsplan.

De ingripanden man gör kring ungdomar leder ibland till att större narkotikahärvor kan nystas upp och att andra personer kan lagföras för grövre brott.
-I de flesta fall sväller utredningen till att omfatta flera personer och flera olika brott, säger Manne Jönsson.
Ifjol ledde ungdomspolisernas arbete till att tio grova brottsfall uppdagades i länet, bland annat den stora amfetaminhärvan i Norrtäljetrakten där hittills 24 personer åtalats, de flesta ungdomar.

Förutom det operativa arbetet i ungdomsmiljöer så har polisens ungdomssektion också startat ett projekt för att sprida sin kompetens till andra delar av Sverige. Man tar emot poliser från övriga landet som arbetar med sektionen och sedan åker poliser från den forna kommissionen ut till det distriktet och arbetar där en tid. På detta sätt vill man dela med sig av sin expertis inom specialområdet ungdomar och droger. Exempelvis att känna igen olika tecken på drogpåverkan.

I framtiden tror Manne Jönsson att arbetet kommer att fortsätta som tidigare trots att ungdomars trender förändras hela tiden. Till exempel att ungas drogmissbruk på nittiotalet var mer festinriktat medan det nu blivit mer vardagsaktigt.
-Förr knarkade ungdomar på ravefester, nu blir det vanligare att vi tar dem
påverkade mitt i veckan i vanliga lägenheter, säger han.