I en intervju med Bryssels största dagstidning Le Soir hänvisar ECNN:s chef bland annat till en s.k. eurobarometer från april i år som visar att 76 procent av EU:s invånare önskar att kampen mot narkotika ska utgöra en del av unionens prioriteringar och befogenheter.

”Narkotika är inte en första rangens angelägenhet för unionen idag”, konstaterar Georges Estievenart.
Han nämner fördrag om hälsovård där narkotika nämns, en prioritering ´säkerhet/brottsbekämpning´ där narkotika också nämns.
“Men detta förblir blygsamt“, säger han.

Estievenart konstaterar vidare att det inte i fördragen från Maastricht och Amsterdam står något om en gemensam narkotikapolitik, vilket han finner anmärkningsvärt.Ett gyllene tillfälle att bota denna brist – enligt Estievenart – erbjuder siggenom Konventet om Europeiska unionens framtid. Konventets presidie, där förra franske presidenten Giscard d´Estaing är ordförande, träffas nästa gång 10 och 18 juli.
Dessvärre lockas politikerna inte av narkotikafrågan eftersom den är ”det mest komplexa samhällstemat som vi har att behandla”.

Chefen för EU:s drogobservatorium beskriver temat ”narkotika” som uppsplittrat på styrområdena hälsa och säkerhet/brottsbekämpning.
”För att narkotikapolitiken ska bli enhetlig och sammanhållen måste man ge förtur åt att förse den med en mekanism för detta. Man ska inte underskatta svårigheterna: hur gör man så att i varje land justitieministrarna, inrikesministrarna, hälsoministrarna och socialministrarna regelbundet diskuterar sina åtgärder med varandra? Så är det inte idag…”

• Och hur tänker då Georges Estievenart lägga fram dessa komplexa ting för Konventet?
”Jag tror inte Giscard d´Estaing för tillfället har fått problemet klart för sig”, svarar han och förklarar att frågan bör föras över från en teknisk nivå till ett långsiktigt engagemang som går utöver valperioderna.
”Men Konventet erbjuder en chans. Det blir antagligen en omarbetning av de tidigare fördragen, ett starkare fastställande av politiska prioriteringar. Och då finns det två möjligheter för narkotikabekämpningen: antingen faller den åt sidan (…) eller också gör man narkotikan till en verklig prioritering. Just nu finns nödvändigheten och tillfället.”

Intervjun kommer också in på kandidatländerna, som ju före en EU-anslutning måste anamma gemenskapen regelverk.
”Det första de frågar oss är: Vad säjer gemenskapens regelverk i fråga om narkotika? Vad behöver vi göra? (…) Men det finns inte mycket av integrerade satsningar från Europeiska unionen i narkotikafrågan“ att hänvisa till, beklagar sig Georges Estievenart för Le Soir.

• DRUGNEWS /EU-FAKTA Narkotikapolitik inom unionen är idag främst en nationell angelägenhet (under den s.k. tredje pelaren). Det finns dock överenskommelse om att försöka minska efterfrågan och utbud enligt Helsingforsfördraget (1999).
Vad gäller brottsbekämpning av narkotikatrafik finns utrymme för gränsöverskridande samarbete för polis (Europol), tull och åklagare.
Men i praktiken inte mycket i övrigt.

EU-parlamentet stöder ett förslag från kommissionen om harmoniserade straff för narkotikahandel. Men när EU:s justitieministrar träffades i Luxemburg för två veckor sedan kunde man inte enas om minimistraff sedan Holland obstruerat.

Det finns även stor tveksamhet inför en långtgående samordnad narkotikapolitik. Motpolerna Sverige och Holland skulle förmodligen båda behöva kompromissa vad gäller sina idag helt olika nationella linjer (restriktiv respektive tolerant, främst skadelindrande narkotikastrategi).

Läs mer i Drugnews:
• Holländaren som stöder svensk drogpolitik
• Tveksamma slutsatser på liberalt cannabismöte
• Krönika M Lindholm: ”Stoppa exporten av Hollands drogliberala politik!“
• EU-strategi mot narkotika antagen