1999-06-01 /09:15 (uppdaterad 1999-06-13) (DrugNews)av SVEN LILJESSON
GÖTEBORG Den tidigare uppdelningen mellan producent-, transit- och konsumentländer stämmer inte längre. Europa är idag en drogproducerande kontinent som kan förse nästan hela världen med syntetiska droger.
– EU måste snabbt ta itu med dessa problem. Om vi inte strävar efter att sopa rent framför vår egen dörr blir vi inte trovärdiga när vi kräver att andra länder ska ta itu med sina problem, sade den avgående EU-kommissionären Anita Gradin när hon på narkotikamässan i Göteborg presenterade det nya utkastet till femårsplan mot narkotika som EU-kommissionen lagt fram för åren 2000 till 2004.
Gradin har arbetat för att EU-länderna ska varna varandra när en ny syntetisk drog kommer ut på marknaden för att snabbare kunna förbjuda den.
Utgångspunkten inom EU är att varje land ska få bestämma hur den egna narkotikakampen ska föras. Undantag har gjorts för penningtvätt och handel med kemikalier för narkotikatillverkning där unionen har gemensamma regler för medlemsländerna.
Svårt jämföra statistik
I förslaget till ny narkotikaplan betonas långsiktighet, konsekvens och insatser på särskilt fyra områden.
En bättre bild över drogproblemen i EU måste tas fram för att kunna sätta in meningsfulla strategier. Den statistik som idag samlas in av drogobservatoriet i Lissabon är svår att jämföra mellan länderna. EU ska avsätta 260 miljoner kronor för information och drogförebyggande insatser.
Underrättelsesystemet mellan ländernas polis och tull förbättras när Europol i sommar börjar arbeta fullt ut sedan alla EU-länder har ratificerat avtalet. Gradin hoppas därmed att narkotikaligorna ska kunna bekämpas effektivare.
Vidare ska narkotikatillgången minskas genom samarbete med olika producentländer och Östeuropa som vill in i EU men ofta saknar strategi, juridik och institutioner för en offensiv narkotikapolitik.
Harm-reduction bannlyst
Ordet harm reduction är bannlyst i narkotikaplanen på Gradins uppmaning. Ordet som egentligen betyder skadelindring kopplas ofta till den uppgivenhet många i Europa känner för narkotikaproblemet.
– Begreppet harm reduction är enligt min mening en för grov förenkling som skapar mer förvirring än klarhet, sade Anita Gradin.
Gradin är medveten om att det i många länder finns en desperation och otålighet över att drogproblemen förvärras. Det politiska trycket är stort för att pröva nya vägar och synsätten olika, som till exempel att förskriva heroin till narkomaner.
– Jag tyckte legalförskrivningen av narkotika i Sverige på 1960-talet lät som en vettig tanke. Men det gick som det gick och jag fick lära mig läxan den hårda vägen.
Hon efterlyser mer dialog på det narkotikapolitiska området. Men det måste finnas gränser för hur långt ett land får pröva sig fram. Experimenterande kan få långtgående konsekvenser för kringliggande länder.
– Men vi ska inte måla upp en bild av Europa som ett sjunkande skepp i ett hav av knark. Istället ska vi visa att prevention faktiskt fungerar. Och ungdomar är förnuftiga individer som med vägledning och goda argument kan fatta självständiga, rationella och kloka beslut, sade Anita Gradin.