Kalmarskolor tar kamp mot narkotikan

Efter ökade drogproblem och liberalare attityder bland gymnasieelever har slumpvisa drogtester införts på Lars Kagg-skolan i Kalmar. Målet är att bli en helt narkotikafri skola – tester och samtal om cannabis på lektionerna ska stärka motståndet. Drugnews har besökt Kalmar.

Första gången vi talas vid är efter att första slumptesterna gjorts bland killar på ett yrkesprogram i februari. Andra gången när vi möts på skolan så har ytterligare två klasser slumptestats. Tredje gången när jag ringer upp har två slumptester till gjorts. Alla i första årskursen.

– En grupp testades igår morse och en till idag på morgonen. Samtliga prov gav negativt utslag. Jättebra! Eleverna tycker redan det är helt normalt med tester, säger Liza Leonhardt, kurator på Lars Kagg-skolan, en av initiativtagarna.

Bakgrunden till de redan uppmärksammade åtgärderna är fler unga i riskzonen. I CAN:s skolenkäter 2015 svarade var femte gymnasieelev i årskurs 2 på Lars Kagg-skolan att de prövat narkotika någon gång, vilket var både över rikssnittet och högre än i andra skolor i Kalmar.

Elever har i förtroende berättat för skolpersonal om kompisar som varit påverkade, att det röks cannabis på fester och föräldrar har ringt om att de hört att det langas kring skolan.

– Det förekommer tyvärr narkotika här och på andra platser, ifjol upptäckte vi elever som rökt cannabis och Spice och körde dem till alkohol- och drogmottagningen. Och unga besöker ju musikfestivaler där det finns droger och starka legaliseringsåsikter, säger Märit Truuts, rektor för yrkesinriktade program på Lars Kagg-skolan.
– Men vi ska vända det här, ge elever argument att säga nej till att pröva droger på fester med att kunna hänvisa till risk för slumptest. Vi har bestämt oss för att skolan ska bli narkotikafri, säger hon.

*                         *                         *

Vi träffas på skolan en fredag i april tillsammans med kuratorn, skolsköterskan och en områdespolis som leder samarbete med skolorna i staden.

Kuratorn Liza Leonhardt berättar att de förberett sig nära ett år innan skolan började slumptesta i våras och sjösatte ”Kagg-piloten”, som projektet kallas. De har besökt seminarier, lärt av försök i Norrbotten och Östergötland som integrerat droger i skolämnen med bra resultat. Och rådgjort med drogförebyggaren och läraren Staffan Hübinette, som vet hur avtal om drogtester och handlingsplaner bör se ut.

Lars-Kagg-projektet mot narkotika leds av kurator Liza Leonhardt, rektor Märit Truuts och skolsköterskan Evelyn Johansson. De har bra samarbete med Kalmarpolisen. Här träff med gruppchef Håkan Roupé. Foto: Drugnews

Misstankebaserade drogtester används av många skolor idag, men slumpvisa tester i förebyggande syfte är mer kontroversiella. De rekommenderas inte av Skolinspektionen som ser dem som integritetskränkande, medan Justitieombudsmannen anser dem lagliga så länge elevernas frivillighet att delta kan säkras.

Till en början riktas projektet till första årets gymnasieelever, och särskilt de på yrkesprogrammen. För att senare fylla på och så småningom omfatta alla årskurser på skolan. Föräldrarna har bjudits in till informationsträffar om testerna och droger, hur de kan störa tonårsutveckling och skolresultat. Och målsmän har med sina barn fått skriva under ”samtyckeslappar” om att eleverna kan bli uttagna till slumpvisa och oövervakade urintester på en toalett.

– Vi samtalar vid dessa först några minuter om provet, attityder och om de är nervösa. Sedan får de gå in själva på en toalett utan bylsiga kläder där kranen tejpats för att minimera risk att manipulera testet. De flesta tycker det är ganska odramatiskt, säger kuratorn.

Kuratorn Liza Leonhardt.

Om något prov skulle ge utslag för narkotika, så skickas det vidare till certifierat labb för vidare analys. Avsikten är inte att straffa och stänga av elever från skolan, däremot från vissa praktiska moment. Det går inte ha påverkade elever på byggställningar, sköta kranar och hissar, svetsa och köra tunga fordon. Då får de istället plugga mer teori i skolbänken ett tag.

– Dessutom informeras familj och socialtjänst och eleverna får lämna tester en tid framöver på kommunens alkohol- och drogmottagning, så vi ser att de inte fortsätta bruka droger. Vi följer upp och stöttar så gott vi kan. De flesta tycker åtgärderna är bra, särskilt utifrån arbetsmiljöskäl – skola och arbete hör inte ihop med droger, säger Liza Leonhardt.

Under våren utbildas lärarna om droger och hur cannabis kan tas upp i respektive ämnen. Exempelvis i svenskan diskutera källkritik om drogromantisk information, i naturkunskap om drogers kemi och innehåll och effekter, i gymnastik om hur kroppen och träning påverkas…

– Det här går ju ut på att förebygga och stärka den majoritet ungdomar som är negativa till droger, men som annars är ganska tysta. Att ge kunskap och argument för att våga stå för sin åsikt. Idag hör man mest de som skönmålar och tycker att droger är ofarligt, säger skolsköterskan Evelyn Johansson.

Drogtester och undervisning om droger fortsätter på Lars Kagg och nya elever kommer tas med alltefter, så att alla 1300 eleverna så småningom ingår i projektet som ska utvärderas om ett par år.
Men hur vet då skolledningen om man lyckas?
– Det får vi kanske se när nya CAN-siffrorna från i vår kommer senare i år, ler kuratorn Liza Leonhardt. Det blir spännande. Men det är ett långsiktigt arbete med att vända utvecklingen.

                            *                         *                         *

Rörmokareleverna i klass V16 på Lars Kaggskolan var bland de första att slumptestas när projektet startade i våras. Inga prov gav utslag för droger. Foto: Drugnews

Vad säger då eleverna om testerna?
När jag frågar elevkårens representanter, så är de först lite svävande. Men säger sen att de stöder så klart arbetet att göra skolan så trivsam och trygg som möjligt – ”och där ingår inte droger”.

Jag träffar även en klass blivande rörmokare som går första året. De har på morgonen varit på en föreläsning om doping och vid ett tidigare tillfälle hade gruppen plötsligt valts ut för att lämna urinprov. De skrattar lite generat, men ingen tyckte att testet varit obehagligt.

– Vi kallades ner till skolsyster på morgonen och fick kissa i en kopp på toan. Jag ser inget fel i det, jag har inte prövat narkotika och fint veta att alla var rena. I verkstan kan ju lätt olyckor hända om någon är påverkad, säger Ted Fransson, 17 år som pendlar till skolan från Blomstermåla.

Kompisen Isak Bengtsson, 16 år, från Timmernabben håller med.
– Det är helt okey att försöka stoppa droger, det är ju olagligt. Pisseprovet kan ju om det är positivt bli en väckarklocka och leda till att eleven får hjälp. Attityder är ganska tillåtande eller man lägger sig inte i, igår såg vi en som satt nere på stan och rullade en joint, sånt ser man lite oftare idag, säger han.

Elektrikereleven Tim Egerland. Foto: Drugnews

En annan yrkeselev – en 18-årig blivande elektriker – sitter på skolgården och väntar. Han är inte förvånad över att skolan dragit igång projektet.
– Jag har sett ungdomar som rökt på utanför skolan här och gett till andra. Många säger att det i princip är ofarligt, men det är det inte, en kompis som gick här fortsatte med droger – kom bakis och trött till skolan, började skolka, det gick utför och han slutade skolan sen. Trist! Att skolan börjat med slumptester är bra, säger Tim Egerland.

 

*                         *                         *

Drogproblemen på gymnasieskolor i Kalmar är kända av polisen. ”Om någon är uppenbart påverkad på skolan, då ringer vi polisen”, förklarar rektorn Märit Truuts. Ifjol ingrep Kalmarpolisen vid två tillfällen mot narkotikabrott på skolor i Kalmar, första två månaderna i år hela fem gånger.

Lars Kagg-skolan och intilliggande Jenny Nyströms-skolan sticker ut i statistiken och polisen är där ibland. Det kan bero på fler tips från skolledningen, men också att polisen är där mer på eget initiativ. Polisen har även avtal med gymnasieförbundet om att använda narkotikahundar på skolorna, men det finns i dagsläget bara en sådan polishund tillgänglig i Kalmar.

Bra att skolan förebygger och fångar upp drogproblem, utan att köra iväg elever från skolan, säger Håkan Roupé, gruppchef vid Kalmarpolisen. Foto: Drugnews

– Tyvärr har vi inte kunnat arbeta preventivt så mycket på skolorna under åtta veckor i vår, då vi tvingats sköta andra utredningar, för minska balansen. Men nu är fyra poliser avsatta att röra sig mer på skolorna och vi har bra samarbete, säger Håkan Roupé som är deras gruppchef.

När vi träffas utanför Lars Kagg och Jenny Nyström-skolorna, så är han i färd med att kolla upp två bilar med unga killar i. Det förekommer langning kring skolorna, inte sällan från bilar, men denna gång verkar förarna okey och de kör lättade därifrån.

– Det gäller att störa droghandel och visa upp sig, som vi ska göra mer framöver. Vi välkomnar att skolorna tar tag i drogproblemen. Attityderna bland unga är mer tillåtande idag och mörkertalet som använder är stort. Det är bredare grupper som röker cannabis, även de som idrottar och pluggar, inte bara socioekonomiskt utsatta, säger Håkan Roupé.

Han berättar om ställen där ungdomar i Kalmar samlas och missbrukar narkotika, bland annat på ett parkeringsdäck och utanför en hamburgerbar. Droger kan leda till beroende och svårt klara studier, men även att skulder byggs upp, gentjänster krävs, hot om våld och accelerera in i kriminalitet.

Därför tycker han det är bra att Lars Kagg värnar om att hålla elever i riskzonen kvar på skolan.
– Vi har inget egenintresse från polisen att straffa, ordet här är verkligen förebygga. Den som hamnat i problem behöver hjälp. Bra fånga upp – inte köra iväg dom. Den enskilt största faran är unga som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg. Det blir då svårare att klara sig senare i vuxenlivet. Det är tufft därute, säger han.

Andra gymnasieskolor följer intresserat försöket med slumpvisa drogtester på Lars Kagg, en friskola överväger att följa efter i höst. Mediefokus kring drogtesterna har också skapat större intresse i staden.

Kjell Lindberg, drogsamordnare på kommunens socialförvaltning, leder projektet Kalmar mot droger, som drogs igång efter en stor narkotikahärva bland elever i staden för femton år sedan. Beslutsfattare är överens om att motarbeta droger och liberalare attityder.

– Fem lokala idrottsprofiler ställer nu upp mot narkotika. Skolpersonal och föräldrar utbildas om ANDT, drogpolicys uppdateras, vi följer situationen skola för skola. Samarbete drivs för att stoppa narkotika i nöjesmiljöer, avloppsmätningar har gjorts i reningsverk. Vi har aktivt samarbete mot drogproblemen på flera plan. Det gäller att inte ge upp. Varje generation måste vaccineras mot droger och det kommer nya unga varje år, säger Kjell Lindberg.

PS. I slutet av maj hör jag åter av mig till Lars Kagg-skolan om läget. ”Ja, vi har testat en klass till, alla negativa”, hälsar kuratorn Liza Leonhardt.

• Fotnot: Reportaget publiceras även i tidskriften Narkotikafrågan.

Tema: NARKOTIKAFRI SKOLA

Drogfria skolor är inte självklart – trots att det behövs för en trygg arbetsmiljö för både elever och skolpersonal. För att lyckas med skolarbete och framtidsplaner, men också för skydda unga från att hamna i missbruk.  Droger påverkar unga hjärnor, försvårar inlärning och ökar risk för skolk, lägre betyg och avhopp.

Allt fler skolor tar fram drogpolicys och frågar efter metoder för att tidigt upptäcka och kunna ingripa om elever misstänks testa eller vara på väg in i beroende. Några myndigheters beslut har försvårat användande av bl a slumpvisa drogtester och utveckla samarbete skola, socialtjänst och polis, och hänvisar till enskildas integritet. Men skolor prövar sig fram.

Idag använder ett 60-tal skolor (flera gymnasier med yrkesutbildning) i landet s.k. slumpvis drogtestning, som ska baseras på frivillig medverkan och kontrakt med målsman och elev.

• Se mer projektet Narkotikafri Skola
(Toppfoto: iStockphoto)

Läs mer

Annonser